Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
energi och dödsförakt, ännu en gång lyckats rädda
hans lif utan att han anade hvem han var detta
lif skyldig, och minst af allt föreställande sig, att
hans hemlighetsfulla skyddsande var hans gamle
siratlige svenske fosterfars väl upptuktade och sedesamma
brorsdotter, hvars undergifvenhet och lydnad låtit
henne, till utseendet åtminstone, så tåligt och
fullkomligt afstå ifrån sin första kärleksdröm.
Då Roxane i sanden kopierade de svenska orden,
som hon icke förstod, och Elisa igenkände namnet
Alf Stjerne, hvilket hon fordom så ofta hört uttalas
af Astley, anade hon att dessa ord voro skrifna af
honom i plånboken som Roxane förvarade, och att
den raske beskyddaren var ingen annan än Astleys
vän och studentkamrat.
Det låg emellertid för henne i detta
sammanträffande på en gång ett hemligt behag och en hotande
fara att upptäckas, och det var på denna senare hon
nu tänkte.
Om hon emellertid blott kunde undvika Astley
sjelf, hade hon intet att frukta af hans vän, hvilken
aldrig sett henne och som således icke kunde
igenkänna henne, men det återstod likväl ännu andra
ämnen till oro öfver följderna af denna bekantskap,
hvarefter Roxane så ifrigt längtade, och det var med
ganska dröjande och betänksamma steg, som Elisa
aflägsnade sig för att fullgöra sitt kinkiga uppdrag.
Då man väntar, blir tiden alltid mycket lång;
Roxane steg upp och satte sig igen, hon uppryckte
tankspridd och otålig mossan bredvid sig, hon blickade
på floden, på träden och molnen uppöfver sig, men
hon såg dem icke, och rådfrågade väl tio gånger sin
klocka för att öfvertyga sig, att Elisa ännu icke
varit borta en halftimme.
Slutligen steg hon upp och gick några steg på
gångstigen utmed branten, och framkommen till en
mera fri plats, kunde hon, längre ned vid
flodstranden ett par hundra steg ifrån sig, se ett litet
värdshus, som ligger der alldeles likadant ännu. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
