Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har dragit henne från allt, för att behålla henne
för mig allena.
0, hvilken djefvul i menniskohamn har jag icke
varit!
Han tystnade, lutade ansigtet i sina båda händer
och förblef orörlig.
Constantin och Eadzivil sutto äfven stilla några
minuter och vexlade endast en lång, tankfull blick.
Omsider rAte sig Constantin, lade mildt sin hand
på vännens axel och yttrade: — Hemta mod, Georges,
du får icke öfverlemna dig åt förtviflan. Yi skola
söka hela såren och bortjaga förbannelsen. Intet
mörker är så oändligt, att mau ej kan komma derur.
Lugna dig och låt oss tillsammans öfvertänka, hvad
som är att göra. Såsom det nu är, får det icke
för-blifva. Stackars Georges, hvad du måste hafva lidit
och äfven kämpat!
Jag är säker på att du har kämpat, men i din
oerfarenhet gjorde du det för sent,. Den ena lilla
eftergiften för våra lidelser drager den andra med sig.
Det är nu gudnås så illa bevändt med oss, att vi
ej med vår knutna hand, vi må nu höja den aldrig
så stolt och trotsigt, kunna med ens fälla och nedslå
fi-nden i vårt bröst, sedan vi först smekt honom
såsom vän. Och vår vilja — ja den bär måhäuda i
spetsen en skärfva juvel, som någon tid af vårt lif
med barnsligt öfvermod tror sig kunna rita trollringen
kring våra begär och säga till de vilda: rasen fritt,
jag har stakat eder gräns!
Ack, svag och vanmäktig är den skurna ringen.
Aren hafva lärt mig det.
Ingen strömfåra fjettrar den oro, som sjuder i
vårt blod, när hon en gång kommit till väldet. Hon
brusar och svallar, tills omsider den tunga
erfarenheten nedtrycker henne med sin tårestänkta kopparskifva.
Men öfver denna kopparskifva vilja vi nu försöka
att blicka in uti framtiden....
”Tyd mig, Constantin, denna oerhörda paradox,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
