Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor i Lund hade i mitten av
adertonhundratalet. För min del genomskådade jag humbugen
då jag var i andre, ty redan då levde jag jenseits
von Gut und Böse.
Berntsson lyssnade och log men aktade sig för
att inlåta sig i någon dispyt på allvar. Men han
kunde inte neka sig att kasta en liten pinne på
brasan.
— Tja, min kära Lyckstadius, du talar nog
visa ord, men jag undrar om inte människorna
ha ett obotligt begär att hysa respekt för
någonting, och det beror nog i allmänhet på rätt
perifera omständigheter, vad det blir de välja. Förr i
världen vördade man Gud och konungen. Något
måste man vörda och om man inte vill tillgripa
det halmstrået att vörda sig själv, så! Jag anser
det ligger bra nära till hands att vörda sina lärare.
— Tja, sade lektor Lyckstadius, det nekar
jag inte, jag påstår bara, att man har all utsikt
att bli lurad på kuppen och få i sig en mängd så
kallade kunskaper som man sedermera finner vara
ett oblygt skoj. För min del vet jag få saker,
som innehålla ett pålitligt sanningsmoment mer än
deklinationen av verba på — mi i grekiskan.
— Du kan vara lugn, sade Sirius, numera
får de inte lära sig så mycket. Den moderna
pedagogiken går ut på att lärjungarna skola bilda
sig en individuell uppfattning av allting till och
med om Westfaliska freden och Gustav II Adolfs
dödsår.
— Ja, det är fånigt, sade lektor Lyckstadius.
Lärjungarna skall naturligtvis bibringas en så vitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
