Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den 31 oktober 1517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
helvete. Och att de således hellre genom mycken
bedrövelse ingå i himmelriket än förlita sig på en
falsk frid.»
Man kan säga, att de av Luther ännu som goda
katolska menade tesernas verkliga grundtanke var den
troendes befrielse från den katolska kyrkoinstitutionens
förmynderskap och hans direkta väg i daglig ånger
och förtröstan till Gud. Folkvärlden kände
instinktivt, om än i början oklart, att det var den förlorade
sonen, som här funnit vägen åter till fadershemmet.
Nu blev det ock, som om en renande vind blåste in
genom den kvava medeltidsluften. Det var, som om
en sten begynte vältas bort från kristenhetens bröst,
och den åter kunde andas ut. Map började ana, att
med den religiösa befrielsen också möjligheten var
given att helt finna sig till rätta i Guds godhets värld
och att utan ängslan fröjda sig åt, vad den hade att ge.
I förtröstan till den kärleksrike Fadren kunde man
gripa sig an med alla de världsliga uppgifter, som
trängde på. Som vi redan i början sagt, fanns
det ock så småningom knappast någon sida av
kulturlivet, ej ens den ekonomiska och industriella, som ej
påverkades av Luthers rättfärdiggörelselära, sedan
den i de 95 teserna för första gången trätt ut i
offentligheten. Till det intryck, som teserna gjorde bland
alla folkklasser i Tyskland, medverkade ock, att de
läto nationella toner ljuda, talade emot avlatens
penningplundring till förmån för utländska behov.
Men det religiösa var naturligen det centrala.
Därigenom blevo teserna den kraft, som satte
vårbrytningen i gång; sedan förmådde intet att hejda
dess segertåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
