- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
354

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Φ - φορτίζω ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3Γ)4 φόρτιζαι

φορτίζω-, ισμαι (φόρτος) påbörda, belasta, betunga
metaphor. τινά τι Lc. 11: 46 om de många
cere-monialstadgar, hvilka de skriftlärde påbördade 1.
pålade folket; p. p. p. Mt. 11: 28 betungad
(under syndabördan).
φορτίον, ου, τό, diminut. form (af följ.) hörda, tyngd,
last, skeppslast 1. -laddning Act. 27: 10;
metaphor. om Mosaiska lagens och de pharisæiska
stadgarnes tunga börda Mt. 23: 4, Lc. 11: 46;
om Christi 1. evangelii lätta börda Mt. 11: 30;
om syndens börda Gal. 6: 5.
φόρτος, ου, ό (φέρο) 1. φορίω) börda ο. s. ν. Act.

27: 10 |l fgde. *
Φορ- 1. Φουρτουνάτος, ου, ό (lat.) Forhinatus, en

christen i Corinth, 1 Cor. 16: 17. *
† φραγίλλιον. ου, τό (lat.) flagellum, gissel Joh.
2: 15. *

† φραγελλόω, oj σα. (lat.) flagello, gissla, hudflän-

ga Mt. 27: 26, Mc. 15: 15.
φραγμός, ού, ό (φρ άσσο)) spärrning, stängsel,
gärdesgård, omhägnad Mt. 21: 33, Mc. 12: 1, den
om- 1. inhägnade platsen — τό φράγμα, gärde
Le/ 14: 21; metaphor. τό μεσι’ηοιχον του φρ.
Eph. 2: 14 se μεσότοιχον.
φράζω, α.σα. (liks. af obrukl. φράω af φρά.ν doriee
st. φρήν) anvisa, förklara, uttyda τί τινι Mt. 13:
36, 15: 15 ngt för ngn; anm. hos poëterne och
Ilcrodot. betyder ordet i med. betänka, behjerta,
hvaraf dess härledning från φρήν bevisas.
φρά.σσω, έφραξα-, φρα.γήσημ.α.ι, έφράγην spärra,
inhägna, stänga, tillstoppa στόμα τινός Hebr. 11:
13 d. ä. hindra ngn att skada (har väl afs. på
Dan. 6: 22, kanske ock Jud. 14: 6 och 1 Sam.
17: 34 följ.), Ίνα. πάν στόμα φραγή llom. 3: 19
pä det att hvarje mun må tillstoppas d. ä.
förstummas, bringas till tystnad (icke blott hvarje
hednings, utan äfven hvarje Judes), ή χαύχησις
αύτη — — — ε με 2 Cor. 11: 10 denna
berömmelse skall icke tillstoppas i afseende på mig
(berömmelsen att hafva förkunnat evangelium
kostnadsfritt är personificerad; henne skall icke
munnen tillstoppas, att hon måste tiga i afs. på mig).
φρεαρ, ατος, τό brunn, cistern Lc. 14: 5, Joh. 4:
11. 12; brunnarne hade friskt källvatten ss.
Jacobs brunn vid Sichem, cisternerne åter voro
gräfda till uppsamlande af regnvatten (πρός
ύπο-δοχήν ό μ. β ρ ίο υ ύδατος)·, φ. τής αβύσσου Apoc.
9: 1 afgrundens bruun d. ii. de onda andarnes
vistelseort i Hades.

φρόνημα.

† φρεναπατάω (följ.) bedraga själen d. ä. förföra,
bedåra εαυτόν Gal. 6: 3; anm. detta ord är så
mycket säkrare ett ά.πα.ξ είμημένον, som det
endast fkmr här i hela grekiska litteraturen. *
† φρεναπάτης, ου, ό (följ., ά.πατάω) som vilseför

själar 1. sinnen, förförare Tit. 1: 10. *
φρήν, φρενός, ή (φράσσω) eg. praecordia,
διάφραγμα, mellangärdet d. ä. den hinna som
afstänger hjertat och lungorna från de öfriga
inelfvorna; men emedan diaphragma ansågs ss. sätet
för alla andnga lifsyttringar och förmögenheter,
ss. den rent kroppsliga principen för det andliga
lifvet, så korn ordet sedermera att betyda: själ,
ande, sinne, i synn. förstånd, omdömeskraft, plur.
1 Cor. 14: 20 (bis),
φρίσσω (φριξ, φριχός, ή hvarje sträf, skroflig,
ο-jemn yta ss. då hafvet uppröres af vindarne,
håret 1. borsten reser sig i vädret, sädesfälten stå
liksom borstiga af ax, klippspetsar uppresa sig ur
vågorne — deraf rysning, skälfning) vara
skroflig, ojemn, borstig; resa sig 1. stå i vädret (om
hår o. s. v.), horreo, rysa, skälfva Jac. 2: 19. *
φρονέω, ήσω (φρήν) l:o) tänka, hafva tanke 1.
sinne Act. 28: 22 (= dina tankar), 1 Cor. 13: 11
hafva diktan och traktan, τό αυτό Eom. 12: 16
al. hafva samma tanke 1. sträfvande, vara
eudriig-tig, »ens till sinnes», παρ ό δει φρ. Eom. 12:
3 än han bör hysa (se ύπερφρονέω), ουδέν άλλο
Gal. 5: 10 icke tänka ngt annat (än neml. sagdt
är i 8 och 9 v v.), τούτο φρ. Phil. 3: 15 låtom
oss hafva detta sinnelag (som jag neml. v. 12
följ. skildrat ss. mitt, en ödmjuk tanka om oss
sjelfva och ett rastlöst framåtsträfvande på
helgelsens väg); pass. τούτο φρ. εν ύμίν δ Phil.
2: 5 må 1. låt samma sinne vara i eder som
— (andra hafva φρονείτε)·, — 2:o) tänka,
tänka på, hafva i sinnet ύψηλ,ά Eom. 11: 16 (se
υψηλός), τά άνω Col. 3: 2 det som är ofvantill
1. i himlen )( τά επί τής γής 1. επίγεια ibid.,
Phil. 3: 19, τά τού Θεού Mt. 16: 23, Mc. 8:
33 det gudomliga intresset )( τά των άνδρώπων
ibid, menniskornas (hkas intresse går ut på icke
en lidande, utan en segrande och herrskande
Messias), τά τής σαρχός Eom. 8: 5 tänka på det som
tillhör köttet, vara köttsligt, sinnad, τήν ήμέραν
Eom. 14: 6 vara betänkt på, hafva i sinnet den
dagen (som skall firas), τό όπερ εμού Phil. 4:
10 taga mitt bästa i öfvervägande.
φρόνημα, ατος. τό (fgde) eg. det tänkta, tanke,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free