Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Kläder och prydnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kläder och prydnader.
23
visar sig äfven på alla andra områden. Jag skall nu
söka ge en öfverblick af utvecklingen med afseende å
den andra viktiga delen af lifsuppehället, nämligen
skyddsmedlen. Där skola vi finna alldeles samma ordning, som
hvarje del af naturens och människans utveckling töreter,
nämligen att den går från det enkla till det sammansatta,
från det likformiga till mångformigbet.
Att det varit "behofvet af skydd och ingen
anständighetskänsla, som framkallat bruket af kläder, finner man
genom iakttagelse af nutidens vildar.
Redan somliga apor hölja sig. nattetid, då det är
kyligt, med stora blad, och med blad eller barkstycken
har människan antagligen också gjort början till sin
beklädnad. När sedermera jaktskickligheten ökades, så att
större djur fälldes, drogs skinnet af dessa, och människan
tog på sig den sålunda bildade skinnpåsen eller hängde
skinnet Öfver axlarna för att skydda *ig mot nattkylan
och regnet. De förbättringar, som klädseln gradvis
erhöll, skedde antagligen i de land, där klimatet kräfde en
dräkt under alla förhållanden och icke blott, som i de
varma landen, tillfälligtvis. Nästa steg var att med senor
eller läderremmar knyta eller sliöra ihop flera skinn, i
hvilkas kanter man stuckit hål med ett spetsigt ben. Och
sålunda uppstodo småningom både skinnkoltar och
benkläder, sådana som lapparnas dräkt ännu består af. En
art af sömnad uppstod också, Tråd tillvärkades genom
att senor flnt spritades, tvinnades mellan fingrarna och
smordes med något fett, tills de blefvo en både stark och
smidig tråd; af ben gjordes synålar, som brukades både
att borra hål med (d. v. s. som pryl) och som nål;
sålunda hopfästes de med flintknif tillskurna klädesplaggen.
I jämbredd med sömnaden har också beredningen af skinnen
utvecklat sig. Alla de obehag, som de oberedda skinnen
medförde, framkallade bemödandet att aflägsna dessa genom
beredning af hudarna, och detta skedde på många olika
sätt. Det enklaste var att bereda innansidan genom
rökning. Ett annat sätt att göra hudarna rena var att
vatten-lägga dem och sedan skrapa innansidan med flintskrapa
samt gnida in den med fett, för att få skinnen mjuka. I
varma länder, där villebrådet varit knappt, men rikedom
funnits på växtämnen — tunn, böjlig bark, starka
växtfibrer, mjuka, länga gräs o. s. v. — där har man troligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
