Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många nollorna. På alla områden är det de, af
hvilka man väntar de stora summorna, de stora
vinster, som skola utfalla i evolutionens lotteri.
Vinstens storlek spelar dock ingalunda
hufvudrollen, utan hufvudsaken är likheten. En rätt
socialist skulle ingalunda träda innanför
himlaporten, innan han först förvissat sig om att
salighetsransonerna bli alldeles lika fördelade på
kamraterna.
Sådana ideal kan man inte kalla dyra, och
liberalismens äro de icke.
Den andra dödssynden åt samma håll
sammanhänger mycket nära med den nu angifna men kan
dock uttagas som ett särskildt moment. Socialismen
tar ohjälpligt afstånd från liberalismen, då den
såsom utvecklingens hufvudvehikel sätter
sammanslutningen i stället för det personliga initiativet.
Liberalismen uppger sig själf i samma stund den
flyttar hufvudaccenten från detta senare. Den
fordrar, att individuell kraft skall påverka massan
såsom månen höjer och sänker tidvattnet i hafvet
utan att det är någon möjlighet för vattnet att
rycka ned månen och uppsluka den. Den tror på
geniet och dess ojämförliga fruktbarhet.
Socialismen åter vill låta sina ledare gunga upp och ned
på massans haf som korkar. Den tror, att
koncentrerad medelmåtta ersätter den enskildes
öfverlägsenhet, och glömmer, att den som skall »röra
världen» måste ha en fast punkt utanför världen att
stå på. Den glömmer, att allt hvad association heter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
