Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— och särskildt den socialistiska med dess oerhörda
tvång — inte blott summerar utan framför allt
paralyserar kraft och att de krafter, som låta
summera sig, alldeles inte höra till den ädlaste
sorten. Därför upphäfver också socialismen för sin
del framåtskridandets hufvudfaktor och motverkar
detsamma själft.
Gentemot konservatismen framträder
socialismens hufvudsvaghet under den form, att den vill
ersätta organism med »organisation». Kulturen får
inte längre ha sina organer i familjernas, folkens
och rasernas lefvande helheter, mot hvilka i stället
skall föras ett oblidkeligt utrotningskrig med
den vetenskapliga analysens sond, ironiens och
satirens, hånets och hatets pilar ej mindre än med
valsedlar och ett — »därefter» och »därutöfver», om
hvilka det både knallar och blixtrar. Dessa
helheter skola efterträdas af fackliga organisationer
med större eller mindre omfattning, d. v. s. af
associationer, som återspegla arbetets förgreningar och
sammanhållas af enbart ekonomiska intressen. Men
häri ligger en skickelsediger öfvertro på yrkets och
arbetsvinstens samhällsbildande och
samhällsutvecklande makt. Yrkesvalet griper genomsnittligt
ingalunda alltför djupt in i en människa, därför att
det i det stora flertalet fall påtvingas
utifrån — af tillfälligheter — men ingalunda
lanceras inifrån och utåt med en art psykologisk
nödvändighet. Hur mången blir i själfva verket smed
eller snickare, skollärare eller kronofogde därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
