Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Massmoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strid med en dunkel men enhetlig och öfvergripande,
länge öfvermäktig samhällsanda, som haft till sitt
förfogande en mängd ras-, stam-, folk- och
familjeinstinkter, hvilka sträfvat binda och sammanhålla
hvad de förra krafterna velat lösa. Individerna ha
suttit liksom infattade i hylsor men samtidigt
burit på ett inre sprängstoff, driften till utprägling
af den rena enskildheten, en inneboende plastisk
gestaltningsdrift, som inte nöjt sig med någon sorts
schematiska människor eller med enskilda, som blott
exemplifiera genera och species, utan syftat
fram till att utplåna de typiska skiljaktigheterna
under utskärpande af de individuella. Vetenskapen har
här satt in med sin utvecklingslära, som drifver
typerna af allt lefvande öfver i hvarandra, gör dem
vaga och obestämda och alldeles nekar att respektera
några absoluta gränser. Det är inte blott släktena
och arterna i biologien, som tappat sina orubbliga
konturer, utan äfven ras-, stam- och
folkskillnaderna ha gått in under samma breda
evolutionssynpunkt och sammangjutas alltmer dag för dag,
teoretiskt och praktiskt, i samma rymliga
människoskal. Arterna nedsjunka till blotta ansamlingar af
likheter, som bero på den tillfälliga miljön, medan
någon ursprunglig och oföränderlig typiskhet inte
vidare antages. Parallellt härmed går det draget,
att den politiska utvecklingen omsättes i en social
därigenom, att substanskaraktären hos de politiska
enheterna nekas och upphäfves. Människorna känna
sig inte längre som momenter i sådana enheter eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
