Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Tredje budet - 11. Sabbatens helgande - 51. Köpmannen och dagakarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TIO GUDS BUD.
person, hvilken med de orden: "det är ej vardt gifva
mig böcker, ty jag kan ej läsa dem," afvisade hans
välvilja. "Ni är måhända gift," invände köpmannen,
"och tilläfventyrs kan er hustru läsa ?" — "Ja," svarade
mannen, "min hustru kan visserligen läsa, men vi
hafva båda annat att göra." — "I morgon är söndag,
och hvad hindrar henne att då läsa för er?" — "Käre
herre!" blef svaret, "jag har om söndagen lika litet
ledighet som de andra dagarna. Under veckans sex
dagar sträfvar jag, för att åt mig och de mina
förtjena mat och kläder; på den sjunde hopsamlar jag
bränsle i. skogen." — "Om sådant icke kan undvikas,"
sade köpmannen, "är ni i sanning mycket fattig."
— "Ack ja, jag är visst fattig," svarade dagakarlen och
började uppräkna alla förluster och missöden, som
drabbat honom. Den andre afhörde honom helt lugnt
och sade slutligen: "Då ni anser söndagen lika med
de andra dagarna i veckan, förundrar det mig icke,
hvarken att ni är fattig eller att ni haft många
olyckor. Gud kan omöjligen förläna sin välsignelse åt dem,
som ohelga Hans egen dag. Men, käre vän! jag vill
göra er ett förslag. Föresätt er från denna stund att
aldrig mera arbeta på söndagen! Om I för
morgondagen ej hafven nödigt bränsle, så hjelpen er så godt I
kunnen, en dag uthärden I alltid, och på måndags
morgonen står det er fritt, att gå till skogen efter
ved. Låt blott söndagen vara Gudi helgad! A min
sida vill jag förbinda mig att efter ett halft år, med
ända till 100 Kr. ersätta den förlust, som på detta
sätt möjligen kan drabba er. Ni," fortfor han, vänd
till värden, "skall ansvara derför, att vilkoren å ömse
sidor blifva uppfyllda."
Då köpmannen några månader sednare besökte
samma värdshus, blef han varse en snyggt klädd karl,
hvilken uppmärksamt betraktade honom, och slutligen
med dessa- ord närmade sig: "Min herre ! har ni icke
för ungefär ett halft år sedan på detta ställe utdelat
småskrifter ?" — "Jo visst," svar de köpmannen; "under
mina resor förer jag gerna sådana med mig." — "Kan
ni påminna er," sade den andre, "att ni vid samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
