Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Heliga Dopet - 79. Dopets kraft och betydelse - 385. Juden Josefs dop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
BET HELIGA DOPET.
sade han, under djup rörelse, de närvarande att hålla
sig beredda på en snar skiljsmessa, emedan här icke
voro många timmar qvar. "Hvad!" utbrast
biskopen, skulle mitt lif ej kunna uppehållas till i
morgon?" — "Min herre!" svarade juden, "det låter sig
icke göra. Denna dag skola vi se tvenne solar nedgå.
Basilius den store får icke skåda morgondagens ljus.
Om ni har något att förordna i afseende på er kyrka eller
edra vänner, så måste det genast ske, ty denna timma
är er sista." — "Tänk om jag ändå lefver till i
morgon middag!" invände den döende. I fast förtröstan
på sin mångåriga erfarenhet, svarade läkaren: "Jag
erbjuder mig då att dö i ert ställe!" — "Ja, gifve Gud, att
du ville dö från vantrons mörker och lefva i Herren
Jesus, hvilken äfven för din själs räddning blifvit
menniska och uppgifvit sin ande på korset." — Inseende
sin väns välvilja, svarade Juden: "om det kan göra
er någon hugnad, lofvar jag, i fall er lifstid blir
förlängd till i morgon, att låta mig döpas i Hans namn,
hvilken genom ett allmaktens under förmått återgifva
åt det nästan afstannade hjertat ny rörelse och åt det
brustna ögat kraft att än en gång skåda dagsljuset."
Då Basilius hörde detta löfte, hopknäppte han sina
dödskalla händer och uppsände efterföljande innerliga
bön: "Herre Jesus! Du, som meddelat denna eländiga
stofthydda lif och ande, och som gifvit mig håg och
kraft att så många år, i Din tjenst och till vinnande
af själar för Ditt rike, bruka denna ande, förläng ännu
några timmar mitt jordiska lif, på det Du må varda
förklarad för denne Israels son, och ban således komma
i åtnjutning af den frälsning och salighet, Du åt arma
syndare förvärfvat!" Följande morgon befallde
biskopen, att man än en gång skulle hemta Josef. Denne
ville ej tro hvad budet sade, och ehuru han af
mångårig vänskap för Basilius föranleddes att göra sällskap,
gick han likväl i den tanken, att man tilläfventyrs
genom åsynen af en kär väns qvarlefvor ville förmå
honom att antaga dennes religion. Men då han vid
inträdet i rummet såg Basilius hjertligt helsa honom,
blef ban på en gång så rörd och så förundrad, att ban,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
