Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gø ’ fe ) o C fe)
til blifvit anförde, äro i stånd at vifa huru denne
fvängnings-punct skall finnas, Så måste vi lämna Sådant til et annat rum (69).
Hvad vi lätteligen finne är: 1:0 at en Sådan pendel målte
göra haftigare eller långSammare Svängningar, alt Som tyngden B
i mer eller mindre mån öfverväger tyngden C, och deSs afstånd
ifrån rörelfe - puncten A är längre eller kortare i anSeende til A C.
2:0 At ehvad förhållande deffe tyngder och deras afstånd ifrån
rö-reiSe - puncten hafva til hvarandra, Så måste altid Svängnings-
pun-ctens afstånd ifrån A vara större än två tredjedelar af A B. Och
om stången C B äger allenast en ringa tyngd i anSeende til
tyngderne B och C, Så måste Samma afstånd vara större än hela AB,
det är: fvängnings-puncten måste vara utom pendelen.
■ • ’
Om Stötnings-pun&en, ellen Centrum
. Percuffionis.
61. Vi vete, at om man fvänger en kropp, Sör at därmed
hugga eller stå, Så är det icke lika mycket med hvad ställe af
famma kropp man träffar eller gör staget; utan det är en vifs
punct., uti hvilken det gör den bästa verkan. Man förSöke endast
•at med en stång eller käpp stå emot et hörn eller kant af någon
ting, Så blir man genast varfe huru staget på et obehagligt Sätt
gör återverkan på handen, få framt det icke träffar en vifs punct
eller et viSst ställe på stången eller käppen. Detta ställe eller
denne punct, hvilken icke är den Samma Som tyngds - medelpuncten,
utan aldeles inträffar med Svängnings-puncten , är det Som man
kallar Ståtnings -putiSt. Alt hvad om den förra bliSvit anfördt,
lämpas Således hit, och det är i practlken i Synnerhet den
Senare, Som man Så ofta har nödigt at känna.
En stångjärns-och plåt - hammare, men i Synnerhet en stjert«
hammare, kan omöjeligen hafva god gång, eller, Som man Säger,
gora friska stag, Så framt man icke förstått få laga, at centrum
percuffionis kommit innom fjelfva hammarhufvudet.
Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
