Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P, Ph - Psykologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psykologi
473
Psykosedativum
sel): tillstånd, vari en icke visuell
sinnesretning (t.ex. hörsel-r.) framkallar eller
associerar sig med en färgförnimmelse. Jfr
au-di’tio colora’ta, kromatismer, synestesier,
medförnimmelser. -logi’, (/. -logi’a, -i’ae av
g. lo’gos, lära): läran om själslivet.
Empirisk: på iakttagelser, experimentell: på
villkorliga experiment, fysiologisk: på
forskning över de psykofysiska sammanhangen,
rationell: på spekulativ forskning grundad
p. -ly’tik|um, plur. -a, il. -lytic[um, plur.
-a av g. ly’o, lösa): psykofarmakum som
löser upp psykets olika mekanismer,
-mekanisk (av g. mechane’, verktyg):
mekanisk förklaring av själslivets akter, -metri’
(av g. me’tron, mått): tidsmätning i fråga
om psykiska skeenden, -motilite’t (av /.
move’re, röra): omsättning av psykiska
företeelser i rörelser, -motorisk (av /.
moto’-rius): som hör till psykiskt betingade
rörelsemekanismer. Syn. ideomotorisk. P-a
banor: pyramidbanorna. P-a centra: de i stora
hjärnans bark belägna centra, vilkas retning
utlöser rörelser i bestämda muskelgrupper.
P. hämningar: försvårande av
rörelseförmåga p.gr. av bristande viljeimpulser,
-neu-ro’s, (/. -neuro’s|is, -is, pl. -es av g. neu’ron,
nerv): 1. funktionella psykoser med
gynnsam prognos; 2. de väsentligen psykogena
nervlidandena ss. neurasteni, hysteri 1.
neuroser med övervägande psykiska symptom i
motsats till de organiska 1. under
inflytande av kemiska ämnen uppstående
nervlidandena; härledas ofta ur olösta, till det
undermedvetna tillbakaträngda, under
barndomen uppkomna konfliktsituationer
(framför allt mellan driftimpulser o. samvete),
-neuro’tisk, (/. -neuro’tic[us, -a, -um).
-no-mi’, (/. -nom I i’a, -i’ae av g. no’mos, lag):
läran om lagarna för den psykiska
aktiviteten. -nose’m|a, -atis (/. av g. no’sema,
sjukdom): mental rubbning, -no’s (/. -is -is
av g. no’sos, sjukdom): rubbning orsakad av
mentala 1. moraliska faktorer, -optiska
centrum: synsfären i hjärnans bakre lob.
-o’s-miska centrum: luktsfären i hjärnans
tin-ninglob. -pa’t, -patisk (av g. pa’thos,
lidande): själsligt abnorm. Psykopatisk
belastning: ärftlig disposition för
sinnessjukdomar. P. konstitution: medfödd abnorm
själslig beskaffenhet utan att förete utpräglad
sinnessjukdom, men med rubbningar i
tankeliv, i fantasi, i viljeliv, i driftliv, i känsloliv,
i affekter och i moraliskt kännande, -pati’,
(/. -path I i’a, -i’ae av g. pa’thos, lidande):
själslig abnormitet, själslidande. Jfr
kako-pati. P-a sexua’lis: läran om sexuell
perver-sitet. -pato I logi’, (/. -patho[Iog|i’a, -i’ae av
g. pa’thos, lidande -+- lo’gos, lära): läran
om de sjukliga själstillstånden och
sinnessjukdomarna. -reflex: reflex, uppkommen
genom att en till hjärnbarken kommen
retning förmedelst de förefintliga
associationsbanorna väcker till liv spåren av
föregående retningar, t.ex. spottavsöndring redan vid
anblicken av föda. Syn. betingade 1.
associationsreflexer. Pupillär p.:
pupillutvidgning vid skräck, olustbetonade affekter och
själsliga ansträngningar, -rytmi’, (/.
-rrhythin | i’a, -i’ae av g. rhythmo’s, rytm):
ofrivilligt upprepande av olika mentala
handlingar. -rré, (/. -rrhoe’|a, -ae av g. rhoi’a, flöde):
ett övermått av idéer och teorier med
åsidosättande av instinkt, måtta och sans,
resulterande i en osammanhängande tankeström,
-rrexi’, (/. -rrhe’x|is, -is av g. rhe’xis,
bristning): en malign form av ångestneuros,
stundom framkallad av en chock.
Psyko’s, (/. Psycho’s]is, -is av g. psyche’,
själ): sinnessjukdom. Endoge’n och exoge’n
p.: av ärftliga i anlaget liggande resp. av
yttre orsaker, utmattning, förgiftning,
organsjukdom, vållad p. Induce’rad p.: se folie à
deux. Psykotisk, (/. Psycho’tic|us, -a, -um):
sinnessjuk.
Psyko- il. Psycho- av g. psyche’): själ-,
-se-dati’v I um, -i, pl. -a (/. av seda’re, lugna):
ämnen, som verka lugnande på psykiska
orostillstånd utan att i väsentlig grad
framkalla sömnighet. Syn. ataraktika.
-sensorie’1-la centra: sinnescentra i hjärnan. Syn.
p.-sensoriska c. -sensoriska banor: nervbanor,
som förbinda sensibla nervapparater med
motsvarande sensoriska centra i
hjärnbarken å motsatta kroppshalvan efter passage
genom spinalganglier, bakre rötter och
baksträngar i ryggmärgen (nu’cleus gra’cilis och
cunea’tus) etc. -senso’riska centra: se
p.-sen-soriella c. -soma’tisk (av g. so’ma, kropp):
som tillhör relationerna mellan kropp o.
själ. Psykosomatiska sjukdomar: somatiska
sjkd, med psykogena sammanhang. P.
medicin: studiet av relationerna mellan
kroppsliga funktioner o. det emotionella livet. Vid
de flesta, inte alltid allvarliga, sjukdomar
föreligger ett sådant samband, såsom vid
magsår, fetma, hjärtfel, gikt, astma,
inverkan av humöret på magslemhinna och
tarmperistaltiken o.s.v. -stimulanti|a, sing.
-um (/.): medel som stimulera psyket,
teknik (av g. te’chne, konst): tillämpad
psykologi för lösande av praktiska frågor, i
synnerhet metoder som i hantverk och industri
ägna sig att bedöma lämpligheten för
olika yrken, -terapi’ (av g. therapei’a,
behandling): metodisk inverkan på tanke-, känslo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
