Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V W - Virchow-Hassal's kroppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virchow-Hassal’s kroppar
623
Vitalism
cellularpatologi den månghundraåriga
hu-moralpatologien 1858.
Virchow-Hassal’s kroppar: se Hassal’s
kroppar. V.-Troisier’s körtel: lymfkörteln
i vinkeln mellan musculus
sternocleidomas-toideus’ nedre yttre rand och nyckelbenet
på vänster sida; vanligt säte för
svulstmetastas vid maligna buk- och
mediastinaltu-mörer.
Vi’rg|o, -inis (/.): jungfru. V. inta’cta: orörd
jungfru. Jfr uterusvirgo.
Viri’lia: de manliga könsorganen.
Viri’1 (/. -is, -e av vir, man): manlig.
Virilism (/. -us, -i): manligt utseende hos
kvinnor. Syn. androfani. Virilite’t: manbarhet.
Viro- (av I. vi’rus, gift): virus-, -ge’n, (/.
’-genes): förorsakad av virus. -logi’, (l.
-lo-gji’a, -Vae av g. lo’gos, lära): läran om virus
(2) och de härav alstrade sjukdomarna.
Viro’ser (av I. vi’rus, gift): se virus och
virussjukdomar.
Viro’sjus, -a, -um (/.): virus-.
Virtue’11 (av I. vi’rtus, dygd): skenbar. V.
bild: skenbar bild; en bild, som visserligen
kan (ss. i en spegel) iakttagas med ögat,
men ej uppfångas på en skärm.
Vi’rtjus, -u’tis (/.): dygd.
Vi’rjus, -i, pl. -a (/.): gift, 1. allmän
beteckning på sjukdomsalstrande
mikroorganismer; 2. organiska smittämnen mindre än
bakterier, de minsta utgörande
högmolekylära nukleoproteider, (DNA och RNA).
Omslutna av ett proteinskal, vilket
tillsammans med eventuellt närvarande lipider
bildar partikelns ytterhölje (kapsid). De
föröka sig inom levande celler, men ej å
vanliga bakteriesubstrat, passera
bakteriefiltra och ge upphov till ett flertal sjkd.
(viroser) hos människor, djur o. växter.
— V. de rues (/.): naturlig rabiessmitta
från "gatans" hundar (15 dagars
inkuba-tion). V. fixe, V. de passage (/.):
rabiessmitta, som genom passageympningar på kanin
vunnit viss fix grad av virulens (6 dagars
inkubation). -sjukdomar (l. Viros|es, sing.
-is): av filtrerbart virus orsakade sjkd. ss.
barnförlamning, denguefeber, gula febern,
influensa, koppor, mul- o. klövsjuka,
mässling, molhiscum contagio’sum, parotit,
radies, sömnsjuka (encephalitis
letha’rgi-ca) m.fl. Syn. viroser. Virule’ns: giftighet,
särskilt om smittämnen av den styrka att
de verka sjukdomsalstrande. Virule’nt (/.
-us, -a, -um): som har virulens.
Vis (/.): kraft. V. a te’rgo: bakifrån
pådrivande kraft, t.ex. hjärtats tryck på blodet
i kärlen. V. ine’rtiæ: tröghetsmoment. V.
medica’trix natu’rae: den naturliga
självläkekraften. V. vitalis: livskraft.
Vi’sc|era (/. pl. av vi’sc|us): inälvor.
Viscer|algi’, (/. -alg | i’a, -Vae av vi’scus,
inälva + g. a’lgos, smärta): inälvssmärta.
Viscera’1 (/. -is, -e av vi’scus, inälva): som
tillhör inälvorna. V-a bladet: det blad av
serosa hinnor, som bekläder inälveorganen
t.ex. epikardiet, lungans serosa överdrag
osv. V-a nervsystemet: det autonoma
nervsystemet.
Viscero- (av I vi’scera): inälvor-, -pto’s (/.
-is, -is av g. pto’sis, fall): sänkning av
inälveorgan. -sensibla reflexen: uppträdande av
hyperestesi o. hyperalgi på bestämda
hudställen vid sjkd. i inre organ. Jfr Head’s
zoner, -to’m (av g. tome’, snitt): instrument
för erhållande av prov på levervävnad.
Visdomstand: dens sapientiæ, opsi’genes.
Vision (av /. vi’sio, åsyn): synhallucination.
Visionär.
Viskositet, [/. Visco’sitlas, -alis av vi’scum,
mistel (p.gr. av dess klibbiga saft)]:
klibbighet (om segflytande vätskor) på gr. av de
inre smådelarnas starka kohesionskraft.
Viskosimeter (av g. me’tron, mått): apparat
att uppmäta en vätskas viskositet, t.ex.
blodets. Viskös, (/. Visco’s|us, -a, -um): klibbig.
Vismut: antidiarroikum.
Wissler’s sjukdom: subsepsis allergica,
sannolikt en virusinfektion.
Vi’sjus, -us (/.): synsinnet, även synskärpan.
Visue’11: som rör synen.
Vi’ta brevis, ars lo’nga (/. vi’ta, liv; ars,
konst): livet är kort, konsten lång. De
första orden i Hippokrates’ aforismer. Vi’ta
mi’nima: nedsatt ytterligt svag
livsverksamhet. Vi’ta sexua’lis: sexuallivet. — I’ntra
vi’tam: under livet.
Vitaglas: glas, som genomsläpper
ultravioletta strålar.
Vita koppor: se ala’strim.
Vita’1 (/. -is, -e av vi’ta, liv): som gäller livet,
-färgning: färgning av levande celler och
vävnader, särskilt genom färgämnets
insprutning. -indikation: se indicatio vitalis.
Vi tali’s gallfärgämneprov: 1. tillsättes några
droppar kaliumnitratlösning o. förtunnad
svavelsyra, uppstår vid närvaro av
gall-färgämnen gröna, blå, gula o. röda färger;
2. tillsats av kinasulfat, ammoniak,
socker, svavelsyra o. alkohol framkallar i
närvaro av gallfärgämnen violettfärgning.
Vitali’sm (/. -us, -i): läran, att livet ej kan
förklaras enbart genom fysikaliskt-kemiska
skeenden, utan är beroende även av
särskilda dynamiska principer; enl. neovitalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
