Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V W - Vitalitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitalitet
624
Vitellus
men målinriktande, dels själsliga (psyko-v.),
dels ändamålsenlighets-principer
(transcendental-v.).
Vitalite’t: livsduglighet.
Vital-kapacitet: den luftmängd, som efter
djupaste inandning utdrives under
djupaste utandning, dvs. respirations- + reserv- +
komplementärluft. Jfr minimal-,
recidual-luft. -känsla, -känsel: förnimmelse, som
förlägges till kroppens inre men ej kan
lokaliseras, t.ex. hunger-, trötthets-, vällust-,
äckelkänsla. -reaktion: fenomen, som tillhör
livsföreteelserna t.ex. blodutådring i
vävnad efter trauma under livet, något som ej
inträder efter döden.
Vitamin-B-komplexet: samtliga vattenlösliga
vitaminer i jäst, nämligen Bi, B2, Bq,
bio-tin, folsyra, nikotinsyra, pantotensyra. Se
vitaminer.
VKami’ner: livsviktiga, sins emellan kemiskt
olikartade, dels fettlösliga (A, D, E, K), dels
vattenlösliga, i ringa mängd i födan
förekommande ämnen, vars frånvaro orsakar
sjukdomar: avitaminoser. Syn. accessoriska
näringsämnen, fyllnadsämnen, nutraminer.
Jfr biotin, folsyra, inosit, nikotinsyreamid,
pantotensyra, tillväxtämnen, avita-, hypo-,
hypervitaminos, beriberi, maidism 1.
pellagra, skorbut, Moller-Barlow’s sjkd. —
A-vitaminet eller antixeroftalmiska,
antiin-fektiösa 1. epitelskydds-v. {— axeroftol)
finnes framförallt i mjölk, smör, äggula och
andra animala fetter samt (ss. provitamin
— karotin) i morötter, tomater,
bladgrönsaker, frukter, men saknas i vegetabiliskt
fett. Karotinet aktiveras i levern till
vitamin A. Dagligt behov 3—5 mgm. Brist på
vit. A orsakar bl.a. hudsjukdomar,
heme-ralopi, xeroftalmi gnm degeneration av
ytliga cellager, minskad motståndskraft mot
infektioner (särsk. från
respirationsvägar-na), tillväxtrubbningar. B-vitaminet eller
bättre B-gruppen omfattar ett flertal v.
1) Bi-vit. 1. antineuritiska faktorn (—
ane-urin, tiamin) finnes bl.a. i öljäst, fläsk,
lever, ärter, bönor, potatis, i grodden av
sädesslag, i silverhinnan i sädesslagens frö, ss.
ris, vete, i majs m.m. Dagsbehov 1—3 mgm.
Brist på vit. Bi är orsaken till beriberi; 2)
B-z-vit. 1. bättre Æa-komp lex et, består av
flera faktorer bl.a. a) vit. B2 i trängre
bemärkelse 1. växtfaktorn (— laktoflavin,
riboflavin), förekommer i hjärta, lever,
njure, gröna växter, jäst m.m. Brist på
tillväxtfaktorn orsakar växtstillestånd,
ragadbild-ning, dermatoser; dagsbehov 2—4 mgm;
b) antipellagrafaktorn 1. PP-faktorn
(—nikotinsyreamid, nikotinsyra), förekommer i
muskelkött, mjölk, lever, njure, fisk,
bönor, jäst, m.m.; brist på PP-faktorn
orsakar pellagra; c) antiråttdermatitfaktorn 1.
vit. B& (— adermin, pyridoxin)
förekommer i jäst, lever, gröna växter, mjölk m.m.;
anses ha betydelse för bl.a. den normala
nybildningen av röda blodkroppar; brist på
denna faktor är möjligen orsak till några
av pellagrasymptomen hos människor; d)
vit. Bi2, 1. antiperniciosafaktorn,
förekommer i lever o. tarminnehåll; väsentlig faktor
för en normal blodbildning. Jfr hemogen.
Till B-vitamingruppen räknas även biotin
(se vit. H), fol(in)syra (Bc), pantotensyra
(antigråhårsfaktor för svarta råttor).
C-vi-taminet eller ant iskor butiska v. (=
askor-binsyra) finnes framförallt i gröna
växtdelar, i vitkål, i potatis, i nypon, svarta
vinbär, apelsiner och citroner. Dagsbehov
15—50 mgm. Brist på C-vit. orsakar
skorbut, preskorbut, Moller-Barlow’s sjkd.
o. rubbningar i mineralomsättningen.
D-vitaminet eller antirakitiska v. (—
kalcife-rol) samlingsnamn för flera olika ämnen
bl .a. a) vit. D’2 (— aktiverad ergosterin) och
b) vit. Ds (— aktiverad
7-dehydrokoleste-rin). Vit. D finnes särskilt i levertran, mjölk,
äggula och kan framställas av bestrålat
ergosterin och 7-dehydrokolesterin. Brist på
vit. D framkallar rakit. E-vitaminet 1.
anti-sterilitets-, fertilitets-, fortplantnings-v.,
anti-muskeldystrofiska faktorn (— ß-tokoferol)
finnes i vetegrodd och sallad. Brist på vit.
E åstadkommer abortbenägenhet, sterilitet
och neuromuskulära rubbningar (hos
råttor). G-vitaminet = vit. B2. H-vitaminet 1.
hudfaktorn, antiseborroiska v. (= biotin),
räknas till i?-vit.-komplexet, förekommer
bl.a. i jäst, potatis, mjölk, lever, njure. Brist
på vit. H orsakar (hos råttor) håravfall,
seborré. K-vitaminet 1. koagulations-v.,
anti-hemorragiska faktorn, förekommer ss. vit.
Ki (= 2-metyl-3-fytyl-l,4-naftokinon;
a-fyl-lokinon) bl.a. i levern, i gröna blad och som
vit. K2 (—-
2-metyl-3-squalenyl-l,4-naftoki-non) bildat av förruttnelsebakterier (coli).
Brist på vit. K orsakar blödningar och
dålig blodkoagulation; terapeutisk dos 0,5
mgm per dag. P-vitaminet 1.
permeabili-t et s-v. (— flavon, hesperidin, citerin)
förekommer i paprika, citroner m.m. Brist på
vit. P orsakar stegrad permeabilitet av
kapillärerna för äggvita. — Besläktat 1.
identiskt med vit. K är "T-faktorn", ett
trom-bocytökande vitamin.
Vitblodssjuka: leukemi.
Vite’il|us, -i (/.): äggula. V. formati’vus:
bildningsgula, v. nutritVvus: näringsgula. Vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
