- Project Runeberg -  Methodus Avium Sveticarum /
91

(1907) [MARC] Author: Carl von Linné With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

Den sjätte »klassens» första sektion omfattar 2 släkten struts och
kasuar, som I inné upptog, emedan han kände till dem från museer. Den
sistnämnda säges uttryckligen ha funnits i »theatrum anatomicum» i
Uppsala. Här är återigen ett exempel på huru Linné i detta förstlingsarbete
på ett utmärkt sätt åtskilde släkten, som han tyvärr sedan sammanslog.

Den andra sektionen af samma klass innesluter hönsfåglarna som
här indelades i (i släkten mot 4 i Syst. nat., ed x. På sistnämnda stället
inpressades nämligen tamhönsen under Phasianus och detta manuskripts
»Perdix» (d. v. s. rapphöna och vaktel) under Tetrao. Under släktet
»GalUna» uppförde Linné som »arter» en del tamraser och Rudbecks
planscher lockade honom att göra för många rapphöns»arter». Under
rubriken »tjäder» omtalas också rackelhanen med tillägg, att den redan
på den tiden ansågs at’ mången vara bastard mellan tjäder och orre, en
sak, som det dock sedan tog så lång tid för svenska ornithologer att
bevisa för de utländska.

Den sjunde klassens första sektion handlar om hackspettarna. Bland
dessa upptagas ej mindre än tre nummer af gröngöling såvida ej möjligen
119 kan hänföra sig till gråspetten, hvilken fanns afbildad bland
Rudbecks planscher, men som Linné aldrig lärde känna. I tilläggen under
117 tyckes Linné ha omkastat beskrifningen på hane och bona af
gröngölingen. Under 120 finnas Hera skilda beskrifningar och det förefaller
sannolikt, att Linné ej blott haft exemplar af större hackspetten utan
äfven af den hvitryggiga till sitt förfogande vid uppsättandet af dessa.
Den sistnämnda fanns för öfrigt tillgänglig för Linné bland Rudbecks
planscher i två exemplar, den förstnämnda i ett exemplar, och båda gingo
där under lika namn nämligen »Brokut hackspit, then större» resp.
»Större brokuta Hackspiten». Den tretåiga hackspetten fanns äfven
därsammastädes under namn af »Rar gulhufdad Hack Spit» och denna plansch
blef typ för arten 121 i föreliggande manuskript. Senare erhöll Linné
under sin Dala-resa färska exemplar af samma art, men erinrade då ej
sambandet mellan den påträffade formen och arten 121 i manuskriptet,
utan beskref den förra såsom ny. Måhända hade ban ej aktgifvit på,
att den »gulhufdade» hackspetten hos Rudbeck blott hade tre tår, hvilken
egenskap starkt föll honom i ögonen, när ban fick exemplar af fågeln i
sin hand. Såsom synes räknade Linné redan här göktytan som typ för
ett eget släkte. Det är därför blott att anse som en snart öfvergående
förvillelse, då han i Fauna Svecica af 1746 upptog henne under Cuculus
(måhända förledd af det svenska namnet) ty sedan i Syst. nat., ed. x,
af 1758 får hon åter bilda sitt eget släkte.

Den andra sektionen af den sjunde klassen omfattar blott
träd-krvpare och nötväcka, Denna klass utgör sålunda en biologisk grupp af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:27:27 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/methoavium/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free