Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och välkomnande såg upp till den ståtlige Mr.
Hobhouse. Det var under vårt första år i
Cambridge. Han dref det så vidt, att han till och
med utmanade mig — därför att jag red i
hvit hatt och hvit rock på en grå häst!
— Det var också nedrigt affekteradt, sade
Hobhouse på sitt trygga, allvarliga sätt. Det
tycker jag ännu.
— Det var en oskyldig ung mans nyck,
sade Byron. En af mina goda väninnor — Lady
Oxford, tilläde han själfsvåldigt indiskret som
svar på Lady Carolines blick — tyckte det var
rörande, när jag en gång berättade det och
bad mig om hatten. Byxorna och rocken har
troligen min gode Fletcher redan slitit upp,
annars hade jag nog haft tillfälle att också
utdela dem.
Annabella Milbanke rodnade och rätade
litet på sig. Hon tyckte inte om för mycket
skämt.
— Man kunde ha klippt itu dem till
penn-torkare, sade Lady Cowper tankfullt, och sålt
dem till fördel för statsskuldens afbetalning.
Det hade nog inbragt oss en vacker summa.
— Är inte Emily ibland lik sin bror?
frågade Lady Caroline och skrattade förtjust.
— Hon är lik sin mor, sade Byron hastigt.
Och det är den största artighet jag kan säga
Lady Cowper. Ty Lady Melbourne är en ängel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
