- Project Runeberg -  Minnen /
44

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet: Min fader och broder anlända — Vi resa till Illinois och erhålla arbete vid en järnväg nära Moline — Frossan — Doktor Ober — Religiösa intryck — Min mor, syster och hennes man anlända — Ett brinnande järnvägståg — Vi begifva oss till Minnesota — Våra första erfarenheter som vedhuggare och nybyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyra voro bättre arbetare än vi och en af dem, Albert
Olson, kunde ofta ensam hugga tre famnar om dagen. De
voro nyktra, flitiga, hederliga och bra män, så att vi snart
fäste oss mycket vid dem liksom de vid oss, och alla voro
vi mycket förtjusta i den lilla Zelma. Min syster skötte
hushållet så väl och höll det lilla huset så fint och snyggt,
att vi alla icke utan saknad kunde tänka på att vi skulle
lemna det då våren kom.

Som vädret under första veckan i januari var vackert
och slädföret godt, hyrde vi ett par hästar af John
Day för att resa till vårt utsedda land och där, medan
snön ännu låg qvar på marken, hugga och hopsläpa
timmer till det hus Willard och jag ämnade bygga på
våren. Min syster stannade kvar så länge, men Albert
medföljde oss som sällskap, och vi medhade litet bräder i
bottnen af slädan, hö och lifsförnödenheter för några dagar
samt en mängd täcken och filtar för våra sängar. John
Day, som var en gammal nybyggare nästan med en indians
instinkt, ledsagade oss lyckligt och väl till Willard Spring
och vidare några hundra famnar längre ned i en djup dal,
hvarest växte skyddande träd i mängd. Där uppgjorde vi
en flammande eldbrasa samt inrättade oss i öfrigt på
beqvämaste sätt. Sedan vi ätit och rökt vår qvällspipa, lagade
vi våra bäddar i ordning, i det vi lade några bräder på
snön, strödde hö därpå och så ofvanpå alltsammans utbredde
våra filtar. Alla fyra lade vi oss därefter till ro och voro
snart insomnade.

Under natten sjönk termometern till 40 grader (Fahr.)
under fryspunkten, såsom vi sedermera erforo. Hade vi
kunnat ana detta och hållit vår eld brinnande, så hade
vi naturligtvis varit utom all fara. Men då vi befunno
oss särdeles väl vid början af natten och snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free