- Project Runeberg -  Selim Mirza /
43

(1906) Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Slutligen blef allt tyst.

— De ha gått förbi, hviskade Selim. — Det är också
tid för mig att bryta upp. Ni återvänder till La Mare.

Vi togo ett långt och hjärtligt farväl af hvarandra.
Mirza torkade bort en tår, slängde bössan på axeln, vred
mössan på sned och gick långsamt gnolande:

"Du sydde mig en fana".


Än en gång vände han sig om och gaf mig en
afskedshälsning. Tysta återvände Marx och jag till La
Mare.

IV.



Tre dagar senare på kvällen närmade vi oss lägret.
Mitt hjärta klappade hårdt, ty jag visste ej, om Mirza
ännu var i lif. Under vägen hade jag instruerat Marx,
huru han skulle förfara, och yppade så mycket som
möjligt. Den duktige pojken, som fästat sig vid Selim som
vid en broder, sade genast, att om Selim inte längre
lefde, skulle han skjuta ned La Rochenoire som en hund.

Till lägret ledsagades vi af en bonde, som var spion
åt La Rochenorie, men på samma gång låtsade sig vara
preussisk spion, så att han äfven fick pengar af tyskarna.
Han hette Hugon.

För att skingra den oro, som plågade mig, började
jag språka med honom.

— Du måtte förtjäna bra med pengar? — frågade jag.

Hugon vände sitt vilddjurslika ansikte mot mig och
skrattade, så att han nästan såg ut som en morrande
hund.

— Strunt med penningförtjänsten — svarade han —
men Gud Fader skickar ibland hvad som är förmer. Där
ligger ett och annat lik, och har man tur, så hittar man
några thaler och en klocka eller en fingerring. Annars
skulle man svälta ihjäl.

— Plundrar ni verkligen liken?

— Än sen! Hvarje gång läser jag en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mirza/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free