Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Luther om den heliga skrift: dess auktoritet och värde m. m. - I. Bibelns gudomliga ursprung och auktoritet enligt Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inginge i en s. k. naturlig religion, d. v. s. i de allmänna
satser, som, utgörande det huvudsakliga i varje positiv
religionsform, rättfärdigades såsom sanna av det sunda
människoförståndet och naturbetraktelsen. Grundvalen för denna
naturliga religion vore att söka i en strävan efter Gud, som
nödvändigt fordrade tron på ett högsta väsende och hoppet
om odödlighet. Kristendomen vore sann, endast för såvitt
den innehölle dessa tre huvudpunkter. Allt övrigt, som där
lärdes, vore antingen bisak eller rent av dikt.[1]
Under många olika former utbredde sig denna rationalism
i stor utsträckning inom kyrkorna och vann en mycket stor
utbredning i Luthers hemland Tyskland, där flera
framstående religionsfilosofer och teologer yrkade på förnuftets
herravälde även på religionens område. Denna rationalism
utdömde, som man förstår, det väsentliga av Bibelns innehåll
såsom alldeles oförenligt med förnuftet och av detta ofattbart.
Rationalismens herravälde över det religiösa tänkandet fick
dock ej så lång livslängd — knappast ett halvt sekel. Det
blev för tomt och för magert för människoanden att leva på
negationer och en del magra mänskliga resonemang. Någon
kraft däri emot synden eller någon frid och mättnad för den
hungrande människoanden eller något saligt hopp för den
kommande evigheten förmådde den icke att giva. Den
sköljdes därför bort av det nyvaknande andliga liv, som under
senare delen äv 1700- och sedan ännu, mera under 1800-talet
började bölja fram över stora delar av kristenheten. Det
var livet, som åter förde fram tron på Guds ord och som
bröt människoförnuftets herravälde. Pris ske Gud! Det
var alltså ett återupprepande av den lutherska
troserfarenheten av att Kristus och frälsningen i Honom är
uppenbarelsens kärna och att erfarenheten därav skänker en fast
tillit till Guds ord, som är givet i första hand för att
uppenbara Kristus och frälsningen i Honom för människorna.
Se vi på vår tid, så förekommer både i vårt land och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
