Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstod dunkelt, att något av det, som sades,
blev sagt för att hon också skulle höra det.
På angreppet på Erland och på Edith tänkte
hon till en början mindre. Hon tänkte mest på>
sig själv.
Anne-Sophie hade från början inte ämnat
säga vad hon nu sade — hade hon hört någon
annan säga något liknande, hade hon säkert
stämplat det som »simpelt» — men den
oförmodade underrättelsen, att Edith inom kort
skulle bli moder till Hennings barn, bli i stånd
att helt och hållet uppfylla hans önskan och
göra sig ännu mer ovärderlig, ännu ytterligare
befästa sin ställning i sin mans hjärta och i
hans hem, hade fullkomligt bragt henne ur
jämvikt och gjort henne utom sig av avund och
svartsjuka. Så länge Henning Waast var fri,
hade hon kunnat finna sig i att själv inte ägia
den man, hon livet igenom hade önskat sig,
men hon kunde inte tåla att se någon annan
helt och hållet tillägna sig honom. Och det hade
Edith gjort, med eller mot sin vilja. Kanske
betraktade hon denna sin lycka med relativ
likgiltighet — kanske vore hon inte långtifrån
att önska att kunna utbyta den mot något annat,
som för henne hade mera värde.
Detta sista antagande var naturligtvis fri
fantasi, intet annat än tomma förmodanden, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
