- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
5

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH KfHSlNDOUD, BiRABJBK.

5

Når Es-Sindibad, B&raren, hade uppläst dessa verser, var det hans
afeigt att Stertaga sin börda och fortsätta sin vandring. Men si! ifrån
porten kom der ut en ung page, med vackra ansigtsdrag, yppig vext och
klädd uti dyrbar drfigt; han fattade bäraren vid handen och sade till
honom: träd in! Besvara min herres kallelse, ty han kallar dig! Bäraren
skulle gerna hafva vägrat att stiga in med ynglingen; men han kunde det
icke. Han lade derföre ned sin börda hos dörrvaktaren vid ingången,
trädde in uti huset med pågen och fann det vara en härlig bouing, der
allt talade om glädje och prakt. Han kastade sina blickar inåt ett stort
gemak, der han såg ädlingar och förnäma herrar sitta; der inne
funnos blommor och vällukter af alla slag, torkade och friska frukter i
mängd, tillika med åtskilliga slags läckra kötträtter och drycker, beredda
af de mest utsökta vinrankors frukter. Derinne funnos likaledes
tonverktyg af alla slag, och sköna slafvinnor stodo der, uppställda i passande
ordning. "Vid öfra ändan af detta gemak satt en reslig man af
vördnads-vfirdt utseende, i hvars skägg några grå hårstrån redan börjat sticka fram.
Hans vext var otadlig,, hans anlete vackert, med ett uttryck af allvar och
majestätisk värdighet Men öfver allt detta blef Es-Sindibad, Bäraren, på
det högsta förbryllad, och han sade vid sig sjelf: vid Allah, detta hus fir
en del af paradiset, eller är det en konungs eller en sultans boning. Han
intog nu en ställning, som vittnade om undseende och ödmjukhet, helsade
de församlade, uppläste böner för deras välgång och kysste golfvet inför
dem, hvarefter han stod inför dem med sänkt hufvud. Herren i huset
meddelade honom då tillstånd att sätta sig ned. Han gjorde det. Herren
i huset anmodade honom att flytta sig närmare, började samtala med
honom och helsade honom, hvarjemte han lade för honom något af de
lickra och utsökta rätterna. Es-Sindibad, Bäraren, flyttade sig närmare
intill värden, sade: i Guds, den Barmhertiges och Nåderikes namn! samt
åt, tilldess han blifvit mätt och belåten, då han sade: prisad vare Gud i
alla skiften! Derefter tvådde han sina händer och tackade sin värd.

Men herren i huset sade till honom: du är välkommen, och din dag
Sr välsignad! Hvad Sr ditt namn, och med hvilket yrke förskaffar du dig
ditt uppehälle? — O min herre, — lydde hans svar, — mitt namn är
Es-Sindibad, Bäraren, och jag brukar mot betalning bära varor på mitt
hufvud. Vid detta svar log herren i huset och sade till honom: vet, o
- bärare, att ditt namn år lika med mitt; jag är Es-Sindibad, Sjöfararen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free