- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
33

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH ES-S1NDIBAD, BAKA HEN.

33

dukades borden af tjenarne; man åt och drack och fräjdade sig, tilldess
Es-Sindibad, Sjöfararen, höjde sin röst och började berättelsen om sin
fjerde resa, så lydande:

Ea-Slndlbadi, qöriinireiu, Fjerde Res».

Veten, mina bröder, att, nar jag återkommit till staden Baghdad, der
träffat mina stallbröder, mina anhöriga och vänner samt i deras sällskap
börjat njuta ett lyckosamt lif, så att jag glömde alla mina lidanden for
den ofantliga vinning jag haft, jag likväl, all denna glädje och firijjd samt
mina vänners umgängelse oaktadt, återigen blef af min oroliga ande
förmådd till att resa till andra folkslags länder och hos mig fiirsporde en
oemotståndlig "längtan efter att fa se främmande menniskostammar samt
med dem fa handla och vandlfc Jag fattade snart mitt beslut i detta
hänseende och uppköpte dyrbara varor, som voro passande för en
handelsresa till §jös. Sedan jag låtit inpacka sådana till stort antal, så att jag
nu hade flera varupackor än någonsin förut, begaf jag mig från
Baghdad till Basrah, der jag förde mina varor om bord på ett skepp, men
Sjelf förenade mig roed ett sällskap af de yppersta männen i Basrah,
hvarefter vi begåfvo oss ut på vår förd. Med oss, som satte vår tillit till
Guds nåd (Hans namn vare prisadtl), skred skeppet fram öfver det
storm-upprörda hafvet, och resan började till allas vår belåtenhet. Vi seglade
på detta sätt många dagar och nätter, från ö till ö och från haf till haf,
ända tilldess en dag motvind hof sig upp emot oss. Skepparen kastade
derföre ankar och stadnade stilla med skeppet midt ute på hafvet,
befarande, att det skulle försjunka i djupet. Medan vi befunno oss i detta
tillstånd, bönfallande och ödmjukande oss inför Gud (hvars namn vare
upphöjdt!), blåste der upp emot oss en fruktansvärd storm, soin slet våra
segel sönder till trasor, och allt folket vräktes i hafvet med alla
varupackor och aUa de egodelar, som funnos på skeppet. Jag kastades i
hafvet tillika med de öfriga och simmade der en half dag, efter hvars
förlöp jag förtviflade om min räddning; men Gud (hvars namn vare
prisadtl) bistod mig att fatta uti en af de plankor, som förut tillhört
skeppet, och på hvilken jag kom upp, tillika med några andra bland
köpmännen. På denna planka sutto vi, nyttjande våra fötter som åror, medan
vinden och vågorna l\jelpte oss framåt, och i denna belägenhet uthärdade

Tw. «+ C> «»tt VB. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free