Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
BERÅTT RI.SE11 OX ES-SINDIBAD, SJÖFARAREN,
Jag var både kraftlös, hungrig och törstig, hvarföre jag började äta af de
örter och vexter, som funnos på ön, samt fortfor att förtära sådan föda,
tilldess jag blifvit mätt och återvunnit några krafter. Då stod jag
återigen upp och fortsatte min vandring utan att stadna hela denna dag och
den nästföljande natten; men så ofta jag kände mig hungrig, åt jag af
örterna på marken.
På detta sätt fortfor jag att vandra i dagar och $ju nätter; men
på morgonen den åttonde dagen såg jag mig omkring och varseblef ett
otydligt föremål på afstånd. Jag styrde inina steg fram mot detsamma,
och hade uppnått det efter solnedgången; men jag betraktade det med
uppmärksamma blickar, medan jag ännu befann mig på afstånd derifrån,
och med fruktan i hjertat med anledning af det, som jag utstått, — och
si! det var en hop män, som plockade peppar. När jag nalkades till
dem, och de fingo mig i sigte, hastade de till mig, samlade sig omkring
mig från alla sidor och sade till mig: hvem är du, och hvadan är du
kommen? Jag svarade: veten, j män, att jag är en fottig främling. Och
jag berättade dem hela förhållandet med mig, omtalande alla de lidanden
och olyckor, som vederfarits mig, och allt, hvad jag utstått, hvarpå de sade:
vid Allah, detta är underbart! Men huru kom du undan ifrån de svarta,
och huru kunde du smyga dig ifrån dem på denna ü, ty de äro ett
talrikt folk och äta menniskor, så att ingen är säker för dem och kan
undkomma dem? — Jag meddelade dem nu allt det, som vederfarits mig
bland de svarta, och huruledes dessa bemügtigat sig mina stallbröder och
gifvit dem att äta af det, som jag undvikit. De lyckönskade mig till min
räddning, och förundrade sig öfver det, som händt mig. Derefter läto de
mig sitta ned ibland sig, tilldess de slutat sitt arbete, och bjödo mig
någon löda. Denna förtärde jag, ty jag var hungrig, och derefter hvilade
jag med dem en stund; men sedan fick jag med dem stiga om bord på
ett skepp och fö|ja med till deras ö och deras hemvist. Der förde de
mig till sin konung, och jag helsade honom samt blef af honom
välkomnad och mottagen med all heder; han frågade mig också om mina
händelser. Jag berättade för honom hvad jag hade upplefvat och allt det,
som hade tilldragit sig med mig alltifrån den dag, då jag lemnade
Bagh-dad, till den, då jag kom till honom. Konungen förvånades högeligen
öfver min berättelse och öfver allt det, som hade tilldragit sig med mig,
så väl han som alla de i hans rådsal närvarande. Derefter titfsade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
