- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
51

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH K8-8IMMBAD, BÄBARKN.

51

skyndsamt till mig, samlade sig omkring mig och gjorde mig frågor om
hvem jag vore, samt huruledes jag kommit till denna ü. Jag meddelade
dem miua händelser och berattade allt det, som vederfarits mig; och de
förundrade sig högeligen. Och de sade till mig: den mannen, som red
på dina axlar, kallas den Gamle Mannen af Hafvet, och aldrig har någon,
på hvars axlar han sutit, blifvit befriad från honom med undantag af
dig; lofprisad vare derföre Gud för din räddning! Derpå satte de fram åt
mig någon spis, och jag åt, tilldess jag blifvit matt; likaledes gåfvo de
mig några kläder, hvilka jag påtog, så att mitt yttre blef anständigt.
Sedan läto de mig stiga ombord på skeppet, och när vi hade fördats dagar
och nätter, förde skickeisen oss till en stad med höga byggnader, hvars
alla hus hade utsigt öfver hafvet. Denna stad heter Apornas Stad, och
hvarje natt bruka stadens invånare gå ut genom de portar, som vetta
mot hafvet, stiga om bord på fartyg och båtar samt tillbringa natten på
hafvet, allt af fruktan derför, att aporna eljest skola under natten komma
öfver dem ned ifrån bergen.

1 denna stad gick jag i land för att förströ mig; men skeppet
seglade sin kos, utan att jag visste det. Nu ångrade jag, att jag landstigit
Mr; jag påminde mig mina stallbröder och hvad som vederfarits dem genom
aporna från det första till det sista; och jag satte mig ned gråtande
och vekiagande. Då kom en man af stadens invånare och sade till
mig: o min herre, det ser ut, som skulle du vara en främling i detta
land. Jag svarade: ja; jag är en främling och en fattig man. Jag var
om bord på ett 6kepp, som ankrade vid denna stad, och jag steg i land
här för att se mig om uti staden; men när jag vände tillbaka, såg jag
icke till något skepp. — Mannen sade: statt upp, fö(j med oss och stig
om bord på båten; ty, om du stadnar i staden under natten, skola aporna
förgöra dig. Jag svarade: jag hör och lyder! Jag stod genast upp och
begaf mig med folket ner i båten; de lade ut från land, och rodde ifrån
stranden en hel mil utåt hafvet. Der tillbragte de natten, och jag med
dem; men när det blef morgon, vände de med båten tillbaka till staden,
der de landstego, och en hvar gick till sitt arbete. Detta hade i alla
tider varit deras vana hvarje natt; men hvar och en, som stadnade qvar
i staden under natten, blef alltid angripen af aporna, som gjorde honom
skada. Under dagen begifVn sig aporna bort ifrån staden, äta af
trädgårdarnas frukter samt sofva i bergstrakten till aftonen, då de vända till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free