- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
56

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

BERÄTTELSEN O* KS-8UTOIBA0, SJÖFARAREN,

ryckte ut sitt skägg och kastade sig af våldsam sorg och förtviflan rak
lång ned på däcket. Alla köpmännen och de öfriga medresande samlade
sig omkring honom och sade: o skeppare, hvad är nu på färde? Men
han svarade: veten j alla, att vi kommit ur vår rätta kosa, förirrat oss
ifrån det haf, der vi skulle segla, och kommit in uti ett annat, der vi q
känna vägarna. Om Gud icke förunnar oss någon utväg att koinma från
detta haf, så skola vi alla omkomma; bechen derföre till Gud (hvars namn
vare upphöjdt!), att Han måtte rädda oss ifrån ett sådant olycksöde! Derpå
stod skepparen upp, klättrade upp i masten och tillsade, att seglen skulle
nedfiras; men vinden kom med våldsamhet emot skeppet och dref det
tillbaka, så att rodret brast nära invid ett högt berg. Då steg skepparen
ned ifrån masten och sade: det finnes ingen magt eller kraft annat än
hos Gud, den Högste, den Störste! Ingen menniska är i stånd att afvärja
det, som blifvit på förhand bestämdt. Vid Allah, vi hafva råkat i en stor
fara, och för oss finnes det ingen möjlighet att bli räddade derur. — Då
började alla de resande att gråta; de togo farväl af hvarandra, emedan
de ansågo sin lifstid vara förbi och allt hopp ute. Skeppet stötte emot
det omnämda berget, och blef slaget i stycken; plankorna deri vräktes
omkring, och allt, som på skeppet fanns, uppslukades af hafvet
Köpmännen föllo likaledes i vattnet, några drunknade, men några grepo sig fäst
uti berget, och lyckades klättra upp derpå.

Jag befann mig ibland dem, som lyckades klättra upp på berget, och
si! inanför detsamma låg en stor ö. Vid denna ö hade många skepp
förlist, och på densamma, invid hafsstranden, lågo till stort antal saker,
som af vågorna blifvit uppvräkta från skepp, hvilka här gått under, och
tillhört dessa fartygs drunknade besättningar. Der funnos till sådan mängd
att tanken kunde hisna, varor och rikedomar, som af böljorna blifvit
kastade upp på stranden. Jag gick upp till den högre belägna delen af ön,
företog mig en vandring på densamma, och upptäckte midt på ön en ström
med sitt vatten, som rann fram ur den närmast belägna delen af berget,
samt flöt der in deruti på den från mig aflägsnaste delen, på motsatta sidan
af dalen. Alla de öfriga medresande begåfvo sig då öfver berget tiH
det inre af ön och spridde sig der; men deras förstånd blef förvirradt af
allt, som de der sågo. De betedde sig som fånar vid åsynen af alla de
dyrbarheter, som lågo strödda på stranden. Äfven jag såg midt uti den
ofvannämnda strömmen en stor mängd ädelstenar af allehanda slag, der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free