Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 RBRÅTTBLSBN OM KS-SINDIBAD, SJÖFARAREN,
det första till det sista, och han förvånades deröfver högeligen, samt
yttrade: vid Allah, den Store, o Sindibad, det har aldrig blifvit spordt, att
någon haft sådana äfventyr som de, hvilka träffat dig, och det är icke
underligt, att du aldrig vill höra talas om att resa. Men för min skull
måste du begifva dig ut denna gång, samt föra skänker och bref från mig
till konungen af Sarandib; och du skall snarligen vända tillbaka, om det
så är Guds vi|ja (Hans namn vare upphöjdt!), på det jag icke längre
måtte stå i höfviskhet efter den konungen, — Då svarade jag, att jag
hörde och lydde, ty emot hans befallning kunde jag icke sätta mig. Han
lemnade mig derpå skänkerna och brefvet, tillika med penningar till mina
utgifters bestridande, och jag kysste hans hand, samt aflägsnade mig ifrån
honom.
Från Baghdad reste jag ned till hafVet och gick ombord på ett skepp,
med hvilket vi seglade dagar och nätter, tilldess vi med Guds bistånd
(Hans namn vare lofvadtl) uppnådde ön Sarandib; och med oss befann
sig ett stort antal köpmän. Så snart vi anländt, gingo vi upp i staden,
och jag tog brefvet och skänkerna, infann mig med dem hos konungen och
kysste golfvet inför honom. När han såg mig, sade han: en vänlig
v8l-komsthelsning till dig, o Sindibad! Vid Allah, jag har längtat efter att fa
se dig, och prisad vare Gud, som låtit mig få skåda ditt ansigte finnu
en gång! — Derefter fattade han mig vid handen, gaf mig plats vid sin
sida, välkomnade mig, betedde mig mycken vänskaplig förtrolighet, och
visade sig högeligen glad. Han inlät sig i ett samtal med mig, tilltalade
mig höfviskt, och sade: hvad var anledningen, att du kommit hit till oss,
o Sindibad? Då kysste jag hans hand, tackade honom, och svarade: o
min herre, jag har till dig medfört en skänk och en skrifvelse från min
beherrskare, khalifen Harun Er-Rashid. Dermed öfverlemnade jag honom
skänken och brefvet, hvilket sistnämda han läste, och hvari han fann
stort behag. Skänken bestod uti en häst, värd tio tusende guldstycken
och försedd med en sadel, prydd med guld och ädelstenar; vidare af en
bok, en kostbar klädebonad, hundrade slag af hvita tyger från Egypten,
sidentyger från Suez, Kufa och Alexandria, Grekiska mattor, hundrade balar silke
och lin samt en utomordentligt dyrbar bägare af kristall, på hvilken man
såg bilden af ett lejon med en för detsamma knäböjande man, son. med
all sin styrka spände sin båge, och derjemte Salomos bord, Davids sons,
frid vare honom! Och innehållet af brefvet var följande: Frid från konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
