- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
121

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berättelseN 011 »judar.

121

stfllla (ill för att kunna sälja honom? — sporde den andra. — Jag skall
följa med dig till skeppshöfdingen, — svarade Salim, — så skola vi
bjuda honom till en måltid med tvänne hans följeslagare. Håll du hlott med
mig om det, som jag kommer att säga till Djudar, så skall jag vid
nattens inbrott säga dig, huru jag ämnar bära mig åt.

På detta sätt lade de råd oin att sätøa sin broder. De begåfvo sig
till skeppshöfdingen vid Suez; både Salim och Selim gingo in till honom
och sade till honom: o höfding, vi hafva kommit till dig för en saks
skull, som skall göra dig nöje. Han svarade: godt! De fortforo: vi äro
tvänne bröder, och vi hafva en tredje broder, en bof, hos hvilken det
icke finnes någonting godt; men vår fader är död, och han hade lemnat
oss en summa penningar i arf. Vi delade penningarna, och han uppbar
det, som föll på hans arfslott, men förslösade det på utsväfningar och ett
lastbart lefverne; när han sålunda blifvit bragt till fattigdom, ville han
spela herre öfver oss, klagade öfver oss inför de mägtiga och sade: ni
bäfven tagit min egendom och min faders egendom; — men vi hänsköto
vår sak till domrame och förlorade hvad vi egde. Sedan lemnade han oss
en tid med fred, men anklagade oss derefter för andra gången, så att vi
blefvo bragta till tiggarstafven, utan att han ändock upphörde med sina
M(jelser; derföre hafva vi ledsnat vid honom och begära, att du måtte
köpa honom af oss. — Sade han till dem: kunnen J hitta på något
anslag och fora honom hit till mig? Om så är, skall jag snart få honom
ot på hafvet. — De svarade: vi kunna icke skaffa hit honom; men du
skall vara vår gäst och taga med dig tvänne män, icke flera; när han
sofver, skola vi fem hjelpas åt, gripa honom, lägga en kafle i hans mun
och föra bort honom i mörkret Så skola vi lemna honom i dina händer,
och du kan göra med honom hvad du finner för godt. — Han sade: jag
hör och lyder. Vi(jen J sälja honom mot fyrtio guldstycken? De
svarade: ja. Och sedan tiden för aftonbönen är till ända, skall du begifva
dig dit och dit, der du skall finna en af oss väntande på dig. Då
svarade han: gån och gören som J sagt!

De sökte nu upp Djudar, och sedan de väntat en stund, gick Salim
fram till honom och kysste hans hand. Då sade Djudar: hvad önskar
du, min broder? Han svarade: vet. att jag har en vän, som många
gånger bjöd mig till måltid uti sitt hus under din från v* ro; han har
rättighet till all mtylig välvilja A min sida, och han bar alltid behandlat nig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free