Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÅTT El SEN OM ÜJIDAR.
Allah, o min broder, vårt lidande synes skola förlängas: hüru länge skola
vi stadna i detta fängelse? Att dö deri skulle vara oss bättre. — Just
under det de så talade, si! då öppnades jorden, och in till dem kom
Er-Raad El-Kåsif, som fattade om dem bägge och sänkte sig ned uti jorden
med dem. De svimmade af fruktan; men när de kommo till sans igen,’
befunno de sig uti sitt hem, och sågo der sin broder sittande med deras
moder vid sin sida. Han sade till dem: våren helsade, mina bröder! J
gören mig en glädje med er närvaro. — Då sänkte de sina anleten mot
jorden och började gråta. Men han sade till dem: gråten icke, ty
(djefvulen bch er egen lystnad förmådde er att handla så som ni gjort. Huru
kunden J sälja mig? Jag vill dock trösta mig med hogkomsten af Josephs
öde; hans bröder betedde sig mot honom ännu mer elakt än ni mot mig,’
ty de kastade honofn i en grop. Vänden eder dock med ånger till Gud
och begären hans förlåtelse, så skall han tillgifVa er, ty han är den på
förlåtelse outtömlige, han är den nådefulle. Jag har redan tillgifvit er.
Våren välkomna! Eder skall ingenting ondt vederfaras. — Så tilltalade
han dem med vänliga ord, tilldess han lugnat deras hjertan, och berättade
dem allt det, som vederfarits honoin i Suez, samt huruledes han träffat
sheik Abd Es-Samad; äfven förhållandet med signetringen meddelade han
dem. Då sade de: o vår broder, var icke vred på Oss denna gång! Om
vi någonsin handla på sådant sätt igen, så må du med oss göra hvad dig
täckes! — Han svarade: jag skall icke göra er någonting ondt: men
be-rätten mig, huru konungen behandlat er. De svarade: han lät slå och
hota oss samt taga sadelpåsarna ifrån oss.
Då sade Djudar: det skall han ångra! Han gned signetringen, öch
dèn-nas tjenare infann sig; men när hans bröder blefvo honom varse, fruktade
de och föreställde sig, att Djudar ämnade befalla tjenaren att taga deras
lif. De skyndade derföre till sin moder och sade till henne: o vår moder,
vi söka vår tillflykt hos ditt ädelmod! O vår moder, lägg dig ut för oss!
— Hon svarade: frukten ingenting, mina söner! — Men Djudar sade til!
anden: jag befaller dig att skaffa mig hit allt det, som finnes ikonungens
skattkammare af ädelstenar och annat, samt att icke lemna någonting qvar
der; derjemte skall du skaffa mig hit de förtrollade sadelpåsarna, fillikä
med dem, som innehålla ädelstenarna och guldet, och hvilka bägge
konungen tagit från mina bröder. Anden svarade: jag hör och lyder! Han
begaf sig genast bort, hopsamlade allt det, som fanns uti skattkammaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
