- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
140

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

BKRATTBUHf OM

Hennes längd »r medelmåttig, midt imellan mycket och litet, si au man icke kan

klandra hvarken llngd eller korthet.

Hennes hSr räcker till hennes fotknölar och år svart som natten; men hennes
anlete år alltid ljust som dagen.

Konungen förvånades vid åsynen af henne öfver hennes skönhet och
Älskvärdhet, hennes tadelfria vext och hela hennes yttre; och han sade
till köpmannen: o sheik, för huru mycket är denna jungfru till salu?
Köpmannen svarade: min herre, jag köpte henne för tvåtusen guldstycken
af den köpman, som egde henne före mig; jag har nu rest med henne
uti tre år, och tilldess hon anlände till denna stad har hon kostat inig
tretusen guldstycken; men nu är hon en gåfva från mig till dig. Då
skänkte konungen mannen en hedersklädnad och befallde, att man skulle
till honom utbetala tiotusen guldstycken. Han mottog penningarna, kysste
konungens händer, tackade for hans godhet och välgörenhet samt
aflägsnade sig. Men konungen anförtrodde jungfrun åt tjenarinnorna och sade
till dein: försöken er konst på deuna jungfru; pryden henne på det
härligaste, utseu åt henne ett särskildt gemak och furen henne dit. Derjemte
tillsade han sina hofmän, att allt hvad. hon behöfde skulle anskaffas åt
henne. Den stat|, i hvilken han hade sitt säte, låg vid hafsstranden, och
denna stad kallades Hvita Staden. Jungfrun fördes till ett särskildt
gemak, hvars fönster vette åt hafvet, och konungen befallde sina hofmän att
stänga alla dörrar om henne, sedan hon erhållit allt hvad hon behöfde.

Derpå gjorde konungen ett besök hos jungfrun; men hon stod icke
upp vid hans inträde och låtsade alldeles icke bli honom varse. Då sade
konungen: det ser ut, ,som skulle hon varit tillsammans med folk, som
icke lärt henne goda seder. Han betraktade henne närmare och såg
henne vara öfverträfTande i skönhet och älsklighet, i vext och utseende;
hennes ansigte liknande,, månsjkifvan i dess fylle eller den skinande soleil på
den klara himmelen; och han förvånades öfver hennes behag och
älskvärdhet sanjt lofprisare fullkomligheten hos Gud, skaparen, högtprisad
vare hans magt! Derpå, närmade sig konungen till jungfrun och satte sig
ned vid hennes sida, tryckte henne till sitt bröst och lät henne sitta i sitt
knä, och haij, kysste hennes läppar, hvilka han tyckte vara sötare än
honing. Vidare befallde han, att mau skulle duka fram de läckraste rätter
af alla slag; och konungen spisade samt stack bitar i hennes mun,
tilldess hon blifvit mätt; men hon talade icke ett enda ord. Konungen till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free