- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
161

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DJULI.ANAR AF HAFVET.

161

Djuharah, som vaknat ur sin sömn, hade nil fatt veta, att hennes
fader blifvit tillfångatagen, och att lians lilvakt var slagen på flykten. Hon
skyndade genast bort ifrån paiatset och flydde till en af öarna, der hon
tog sin tillflykt till ett högt triUl, mellan hvars lummiga grenar hon gömde
sig. Men under det bägge partierna kämpade med hvarandra, hade några
bland konung Es-Semendels flyende unga män stött på Bedr Bdsim, som
frågade dem, huru saken förhöll sig, då de gjorde honom underkunnig
om förbållandet Når han sporde, att konung Es-Semendel blifvit
tillfan-gatagen, vände derföre Bedr Båsim sig till flykt, fruktande för sig sjelf
och sägande i sitt hjerta: sannerligen, all denna oro har uppstått för min
skull, och jag är den, efter hvilken de förnämligast skola söka. Så flydde
ban, sökande sin säkerhet, men visste icke, hvart han skulle vända sig.
Det fr&n all evighet bestämda ödet förde honom dock till samma ö, der
Djoharah, konung Es-Semendels dotter befann sig, och han kom till
trädet, kastade sig till marken, som skulle han varit död, och ämnade hvila
i denna ställning, icke betänkande, att den, som är föremål för efterspaning,
icke får hvila, och att ingen vet hvad som i ödets råd är fördoldt för
honom. När han nu låg på marken, hof han sina ögon upp mot trädet,
der hans blick mötte Djuharahs. Han betraktade henne med
uppmärksamhet och såg henne vara lik månen, när han skiner, och han sade:
upp-hqjd vare fullkomligheten bos den, som skapat denna strålande skönhet!
Han 8r Skaparen af allt och är Allsmägtig. Upphöjd vare fullkomligheten
hos Gud, den Store, Skaparen, Bildaren! Vid Allah, om min inbildning
sSger mig sanningen, så måste detta vara Djuharah, konung
Es-Semendels dotter. Jag förmodar, att, när hon sporde sammandrabbningen mellan
de bägge partierna, så flydde hon, kom till denna ö och gömde sig uti
detta träd; men orfi detta icke är drottning Djuharah, så är denna
skö-ftsre än hon. — Han gick några steg för att närmare öfVerväga saken
och sad® vid sig sjelf: jag skall bemanna mig och hålla henne fast samt
fråga henne hvem hon Br; är det hon, så skall jag af henne sjelf begära
hennes hand och har då vunnit hvad jag söker. Han ställde sig nu
uppratt på sina fötter och sade till Djuharah: o du karlekens yppersta
föremål, hvem Br du, och hvem har fört dig till detta ställe? Djuharah
kastade en blick på Bedr Båsim och såg, att han var skön som
foll-månen, när denna rullar fram bakom det mörka molnet, att hans kropps
Toém »rh F.. N.M V B 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free