- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
209

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH BF.DIA EL-DJRMAI,.

209

mannen svarade: det är så deras sed; alla, som finnas på ön, hafva
kommit hit, och några hafva hit två, andra tredagars vandring; de komma
tillsammans hit hvarje lördag och stå här, tilldess jag vaknar ur min
sömn och sticker mitt hufvud ut genom fönstret; när de bli mig varse,
kyssa de jorden’ inför inig, och derefter gå de hvar och en till sin
sysselsättning; Dermed stack han sitt hufvud ut igenom fönstret, så att de
sågo honom; de kysste jorden inför honom och gingo dädan.

Styf el-Muluk stadnade qvar hos den unga mannen en hel månad;
men efter denna tids förlopp tog han afsked af honom och begaf sig
derifrån. Den Hnga mannen befallde en skara af aporna, vid pass
hundrade, »att följa honom på vägen, och de följde Sejf el-Muluk i sju
dagars tid, tilldess Je ledsagat honom till yttersta gränsen af deras land,
der de lyödo honom fara väl och vände oin till sitt igen. Derefter färdades
Sqjf el-Mulak ensam öfver berg och höjder, genom öknar och ödemarker
under fyra månaders tid, ena dagen hungrig och andra dagen mätt, ena
dagen ätande af gräset på marken och andra dagen ,af trädens frukter.
Han böljade ångra hvad han gjort, då han skiljdes ifrah den unga
mannen, och Jun önskade vända tillbaka till honom. Då såg han ett svart
föremål skjinta otydligt på afstånd och sade vid sig sjelf: är detta en
svart stad, eller hvad kan det väl vara? Jag vill icke vända om, förrän
jag sett,, hvad detta svarta föremål är. — När han kom närmare, såg
ban, att dt^m ett högrest palats. — Den, som byggt det, var Japheth,
Noahs son (frid vare honom!), och det var samma palats, som Gud
(hvars namn vare upphöjdt!) omnämnt i sin Heliga Bok med orden: »och
en öfvergifven brann och ett högrest palats.» — Sejf el-Muluk satte sig
ned vid ^tfàtBete port oeh sade vid äg sjelf: mig undrar, huruledes det
ser fff^ det inre af dèffa palats, och hvi ken af konungarne, som der har
sin bostad! Hvem skall väl lünnassfga mig, huru det förhåller sig
dermed, och månne invånarne àro af menniskors ätt eller andar? — Han
satt en Stund försänkt i d;ssa tankar, men såg ingen gå in i palatset
och icke1 »tàler någon komna ut derifrån. Då stod han upp och gick
framåt, förtröstande på Gd, samt trädde in i palatset; han räknade
under sin vandring framåt $1 särskilda ingångar, men blef ingen menniska
varse. Till höger såg lin trenne dörrar och rätt framför sig en dörr,
framför hvilken ett förhnge satt. Till denna dörr nalkades han, lyfte

T»» «d> N»tt »■ .14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free