- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
228

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

UERÅTTEL8KN OK SEJF EL-MULUK

fägring och älsklighet! Sejf el-Muluk kände igen Dolet Khatün» röst
och trädde in i palatset; när hans blick stadnade på Bedia el-Djemål,
svimmade han, men kom sig återigen före, då Dolet Khatun stänkte
något rosenvatten på honom. Nu stod han upp och kysste golfvet inför
Bedia el-Djemàl, som satt förvånad öfver hans fägring och älsklighet;
men Dolet Khatun sade: vet, o drottning, att denne är Styf el-Muluk,
genom hvilken min befrielse blef verkställd efter Guds beslut (Hans namn
vare upphöjdt!), och han är desslikes den, som lidit vedermödor af alla
slag för din skull; derföre är det min önskan, att du måtte åse honom
med vänliga blickar. Bedia el-Djemål log och inföll: hvem håller sina
löften, att denna unga man skulle hålla sina? Menniskorna veta icke hvad
kärlek och’tillgifvenhet äro. — Sejf el-Muluk svarade: o drottning, det
säger jag för sanning, att aldrig skall trolöshet bli ftmnen hos mig, och
icke äro alla menniskor lika. Och han grät inför henne samt upprepade
följande verser:

O Bedia el-Djemil, haf misskund med den bedröfvade, den, som råkat 1 sorg ocb

elände genom en grym, förtrollande blick 1
Vid de sköna färger, som förmäla sig på din kind, vid det hvita ocb det mörka

röda, soln liknar anemonens,
Besvär jag dig att icke öfvergifva den städse Hdande, ty min kropp tynar bort tf.

följd af skilsmessan från dig!
Detta år min önskan osb det högsta jag kan koppas; förening ir ntn trängtan,
om sidan är möjlig.

Derpå grät han bitterligen och uppläste ytterligare verser, efter
hvilkas upprepande han på nytt fällde tårar. Men Bedia el-Djemål sade tfll
honom: o konungason, jag fruktar för att helt och hållet öfverlemna mig
åt dig; kanske skall jag hos dig icke möta hvarken tillgifvenhet eller
kärlek, ty menniskornas goda egenskaper äro oftast få, men derentot är
deras trolöshet stor. Och vet, att herren Salomo, Davids son (frid vare dem
bägge!), tog Balkis *) af kärlek; men när han såg, att eh annan
öfverträffade henne i skönhet, vände han sig ifrån henne till denna. — Styf
el-Muluk svarade: o mitt öga och min qjäl, Gud har icke skapat allt
men-niskoslägtet lika; om det är Guds vilja, skall jag hålla mitt löfte och dö
under dina fötter. Du skall se, huruledes jag skall handla i öfVerensstäm-

*) Drottningen af Saba.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free