Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Konungen gaf genast lif åt papgojan och satte sig uti trädet; men veziren
skyndade att gå in i konungens kropp och lät en slafs själ taga sin egen i besittning.
Sultanen var utom sig af smärta och vrede öfver sin vezirs trolöshet ocb flög sin kos,
helt förvirrad öfver att han blifvit på detta sätt bedragen. Veziren öfvertog
imellertid rikets styrelse och var fräck nog att äfven intränga i sin berres harem.
Papgojan irrade länge omkring, men beslöt sig ändtligen till att flyga in i en
trädgårdsmästares hus, der hon lät långa sig, sätta sig i bur och fördes till bazaren.
Hon talade väl och väckte allmän förvåning genom sitt förstånd, hvarföre en och
hvar önskade ega den ovanliga fogeln. Man bjöd öfver hvarandra, tilldess priset
stegrades så, att ingen annan än drottningen hade råd att köpa en så dyr fogel.
Papgojan infördes i harem och fick plats i drottningens sofrum. Här fick hon
åse, huru veziren umgicks med drottningen, som skulle denna varit hans gemål, ocb
var derjemte vittne till allt hvad de talade med hvarandra. Veziren berättade för
drottningen, huruledes han hade magt att förflytta sig uti hvilket dödt djurs kropp,
honom behagade, och när drottningen önskade se ett prof på denna underbara
förmåga, lät veziren hemta en död gås, till hvars kropp hans själ genast gick öfver.
Men papgojan försummade icke att i samma ögonblick uttala trolldomsordet och
återvände genast till sin kropp. Den sålunda från förtrollningen lösta konungen grep i
ögonblicket gåsen och krossade till drottningens stora förvåning dennas hufvud mot
väggen. Ännu större blefvo hennes förvåning och hennes blygsel, när hennes gemål
för henne berättade, huru allt tilldragit sig.
— Du ser häraf, herre, — fortfor Khansade, — buru mycket man kan lita på
en vezir. — Åter aftvang hon sin gemål löftet om NurdjehAns död; men dagen gick
åter till ända, utan att Sindibad kunde besluta sig till att hålla detta löfte. När han
på aftonen inträdde uti Khansades gemak, mötte hon honom med en skål förgift i
sin hand ocb lofvade högtidligt, att, om han icke ville förskaffa henne rättvisa, så
skulle hon tömma giftet. — Dina vezirer, — tillade hon, — söka skräma dig med
berättelser om mitt köns illistfghet; men männernas falskhet är i sanning icke
mindre farlig. Derom skall du sjelf öfvertyga dig, om du vill lyssna till berättelsen om
målaren från Ispahan. — På konungens begäran började Khansade nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
