Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska arbeten än att de äro främmande; ofta ser man nämligen bland
dem ormar och andra på nordiska saker från denna tid allmänna bilder.
Å andra sidan finnes icke, så vidt vi kunna se, något som bevisar, att dessa
halsringar äro från främmande land införda till Sverige, ehuru sjelfva
konsten att med filigransirater, det vill säga med fina trådar och korn af guld
eller silfver, pryda arbeten uppenbarligen är något som nordborne lärt sig
af södra Europas folk.
Skulle framtida undersökningar höja öfver alla tvifvel, att dessa
halssmycken verkligen äro förfärdigade här i landet, så vore dermed ådagalagdt,
att icke blott rikedomen och praktlystnaden utan äfven guldsmedskonsten hos
våra förfader redan vid midten af det första kristna årtusendet nått en höjd,
som vi ej förr än under de senaste åren kunnat föreställa oss.
Emedan inhemskt prägladt mynt ännu icke fans i Sverige, använde
man vid denna tid guld efter vigt;.först i en något senare tid synes silfret
hafva kommit så allmänt i rörelsen, att det
börjat användas som värdemätare. Man finner
också ofta i jorden hos oss större och smärre,
släta, i spiral lagda ringar af guld, af hvilka
åtminstone de flesta måste höra till midten
af jernåldern, emedan man vid flere tillfallen
funnit sådana ringar tillsammans med
guldmynt från 400-talet, eller med andra arbeten
från ungefär samma tid. Att dessa
’spiral-ringar (fig. 314) verkligen varit använda som
betalningsmedel, framgår både deraf, att de
ofta äro antingen för små eller för stora for
att kunna bäras som fingerringar eller
arm-ringar, och deraf, att de ej sällan äro
af-huggna i ena ändan, stundom i begge;
stundom hade man i den afrundade ändan
anbragt en liten skålformig fördjupning for att
utmärka, att denna ännu var orörd.
Vi inse utan svårighet, att man ej gerna kunde hafva gifvit det till
betalningsmedel afsedda guldet en lämpligare form än spiralringens.
Deri-genom att metallen var utdragen i en jemförelsevis smal ten, var det lätt
att hugga af så mycket eller så litet som erfordrades; och derigenom att den
långa smala tenen var hopböjd i spiralform, kunde den medföras utan
olägenhet och utan .att kräfva mycket rum. Af samma skäl är ännu i dag det
för penningmarknaden afsedda omyntade guldet vanligen arbetadt till
spiralringar.
De mynt- eller medaljliknande smycken af guld från midten af jern-
314. En större guldring, med &tta
smärre spiralringar, af hvilka en är
afhnggeu. Södermanland. ,/3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
