Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dramats femte akt. Den tid, som ligger emellan, fylles af
Hiertas strid med indragningsmakten.
Regeringen gjorde vid denna tid allt för att kväsa
Aftonbladet. Redan tidigare hade den försökt att komma åt
detsamma medelst åtal, men Hierta hade alltid sluppit undan
med på sin höjd böter. Nu efter 1834 års riksdag beslöt
man att gå skarpare till väga och använda
indragnings-makten, hvilken alltjämt existerade. Ty visserligen hade
konstitutionsutskottet gjort anmärkning mot densamma vid
1823 års riksdag, och alla stånden antagit ett förslag till dess
slopande; men då frågan kom fore vid 1828 års riksdag,
lyckades det regeringen att muta en del bönder, så att förslaget
föll. Vid 1834 års riksdag hade ny motion framlagts om
in-dragningsmaktens afskaffande, men då konstitutionsutskottet
föreslog att i samband därmed äfven juryn i tryckfrihetsmål
skulle upphöra, uppstod sådana meningsskiljaktigheter, att
förslaget ej blef hvilande till nästa riksdag. Innan
emellertid 1840 års riksdag sammanträdt var indragningsmakten
faktiskt afskaffad, och detta på grund af den strid, som nu
följde mellan Lars Hierta och indragningsmakten.
Hierta hade nämligen varit nog försiktig, då han
uppsatte Aftonbladet, att skaffa sig tvänne tillståndsbevis; sedan
uttog han alltjämt nya, så att han ständigt hade sådana på
lager. Därigenom behöll han öfvertaget, i det han strax kunde
utgifva en ny tidning.
Den första indragningen träffade Aftonbladet den 16
februari 1835. Därmed var isen bruten. Nästa indragning
följde i november samma år. Det icke minst förhatliga var
att orsaken aldrig meddelades. Hofkanslersämbetet behöfde
icke underrätta vare sig utgifvaren eller allmänheten om
orsaken till åtgärden. Huru godtycklig den oftast var, framgår
ur ett referat af statsrådsprotokollen öfver alla indragningar
mellan de båda riksdagarna och hvilket trycktes i Aftonbladet
1840 n:o 221 och 222. Man återfinner där hofkanslers
motivering för de olika åtgärderna.
Intet vittnar kraftigare om regeringens blindhet, än då
den ånyo grep till användandet af denna åtgärd. Tiderna voro
nu helt förändrade mot i början af tjugotalet; hvad som då
och tidigare kunnat lyckas mot en obetydlig och fåtalig
tidningspress var en afgjord dumhet mot en tidning, så mäktig
som Aftonbladet och en publik, så politiskt intresserad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
