- Project Runeberg -  Från Aftonbladet till Röda rummet. Strömningar i svensk litteratur 1830-1879 /
73

(1905) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - V. H. B. Palmær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V.



Bland dessa rabulister, hvilka mer eller mindre intimt
tillhörde Aftonbladskretsen, finnes ocksä skämtaren Henrik
Bernhard Palmaer. Mycket skrifvande var han icke, och lång
tid var han icke heller »Aftonbladets P.»t rabulist däremot
mer ån de flesta. Som hans uppträdande är förknippadt
med en särdeles intressant fas i trettiotalets politiska strid,
skall jag hår som hastigast dröja vid honom.

Palmaer var prästson från Småland, född i Hjortheds
församling. Denna tillhör emellertid Linköpings stift, och
Palmser räknas således som östgöte. Han föddes 1801 och
kom 1819 till Uppsala. Han anslöt sig först till fosforisterna
och var särskildt förtrolig med Palmblad, men fann dock
sitt egentliga umgänge bland de jämnåriga Vitalis och Ni*
cander. Till hela sin andliga läggning är han typisk
fos-forist. Detta framträder i hans tidigaste skaldeförsök såväl
som i hans större skämtsamma kåserier, hvilka alltid på ett
eller annat sätt erinra om den komiska stil Livijn infört i
den svenska litteraturen och hvilken fann ett så typiskt
uttryck i Markalls sömnlösa nätter. Hans vidare utveckling
anknyter sig till tyska skalder; särskildt är han starkt
påverkad af Borne och Jean Paul.

Träffande skref Onkel Adam om honom åtskilliga år
efter hans död: »Palmaer var en människa, som egentligen
icke hade någon plats här på jorden — han var allt för
kantig att precis kunna fylla någon lucka, och hvar man
än satte honom, måste han falla bort, just därför att han
passade ingenstädes.» Han var nämligen en
känslomänniska, som måtte allt med idealets måttstock, en nyromantisk
drömmare, som fyllt sin själ med poesiens syner och därför
fann all verklighet, grå och lumpen. Som han dessutom
var begåfvad med ett skarpt och träffsäkert förstånd
upptäckte han obönhörligt allt det falska och tillgjorda, det
ihåliga, tomma, narraktiga och dumma, som nu en gång utgör
det öfvervägande i denna världens väsende. Han såg på
allt ifrån filosofens höga ståndpunkt, men utan den mildhet
och det öga för nyanser, som upptäcker en mening äfven i
det platta och som slutligen försonar med världen. För det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mortfatrr/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free