Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handen efter brevet, en rörelse, som även av Olga utför-
des, men Evert hade förekommit henne och höll det nu i
sin hand.
»Från vem är detta, efter du är rädd att jag skall läsa
det?» frågade han med hånfull ton. »En så dygdig och
pliktälskande hustru, som du, har väl icke några hemlig-
heter för sin man. Du tillåter väl att jag läser?»
»Det gör jag icke. Brevet är, såsom du av stilen kan
se, från Constance.» Olga sträckte sig efter det.
»Jaså, från din syster.» Evert vek långsamt upp brevet.
»Då torde du vara så god och ursäkta om det intresserar
mig att taga kännedom 0111 vad den stolta damen har att
säga. Det är väl något rätt uppbyggligt kan jag tro.»
Olga, som gjort till regel att aldrig inlåta sig i några
onyttiga strider med en man, för vars grovheter hon icke
frivilligt utsatte sig, förblev tyst och orörlig.
Everts ansikte återgav under läsningen hån och triumf.
Han sammanvek brevet och lade det tillbaka med de orden:
»Ah ha! Vi hava således kommit därhän att hon önskar
förvissa sig om din lycka. Nå ja, det är ju rätt vackert.»
Han tystnade och en lång paus uppstod. Olga kände sig
icke hågad att avbryta den. Hon visste att de endast skulle
komma att säga varandra obehagliga saker.
»Nå, bästa Olga», började Evert, »din syster längtar efter
dig. Det har väl rört ditt hjärta, så att du ber henne komma
hit. Vad ämnar du svara?» Evert vred på huvudet och
kastade en blick på Olga för att se vad ansiktsuttryck hon hade.
»Jag tänker svara Constance, att hon kan vara fulkomligt
lugn med avseende på mig, och att hon icke skall resa hit.»
Olga talade lugnt.
»Men ett dylikt svar är rakt i strid med min önskan.
Jag har beslutit att Constance skall komma hit.»
»Men jag har beslutit motsatsen», svarade Olga
bestämt.
»Och skälet, om jag får fråga?»
»Att jag icke vill, det Constance skall utsättas för
obehaget att se huru du behandlar din hustru. Henne skulle
det såra, då det icke på mig har denna verkan. För att
din elakhet skulle kunna smärta mig, vore det av nöden att
jag ännu ägde kvar något av den goda tanke jag haft om
dig.»
Evert ämnade svara, men en knackning på dörren
angav att betjäningen hade något att säga.
»Stig in!» ropade han.
8 C Arbetet adlar mannen II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
