Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För mycket guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
stakat ut och reserverat för svenskar, och han utbrast:
»Å-å!»
»Men jag skulle då inte hålla så snålt på de t»,
tillade han. »Låt honom få alltsammans, medan du
håller på — visa dig riktigt frikostig!»
Bill skakade på hufvudet. »Om jag gjorde det,
kunde han dra öronen åt sig och ge affären på båten.
Nej, jag låter honom i stället veta att den där platsen
anses vara synnerligt värdefull, och att vi aldrig skulle
göra oss af med halfva andelen, om vi inte vore så
totalt utan lifsmedel. Efteråt kan vi ju presenta honom
hela klabbet.»
»Bara ingen har förbisett vårt anslag och lagt
embargo på inmutningen efteråt», invände Bill, ehuru
han kände sig mäkta belåten med utsikten att få
utbyta det utstakade området mot en säck mjöl.
»Inte», försäkrade Kink lugnande. »Den har
numro 24 och står kvar för vår räkning. C h e c h
a-q u o s togo emellertid saken på allvar och började staka
ut där du hade slutat. De ha till och med stakat ända
öfver vattendelaren. Jag talade just med en af dem,
och han hade kommit tillbaka med kramp i benen.»
Just då hörde de för första gången Ans
Han-derson yttra sig, långsamt och famlande efter ord.
»Jag tycker om läget», sade han till värden på
stället. »Och jag tänker att jag tar en lott.»
De bägge kamraterna blinkade åt hvarandra, och
några minuter senare satt där en förvånad och
tacksam svensk och drack dålig whisky tillsammans med
två hårdhjärtade främlingar. Men hans hufvud var
lika hårdt som deras hjärtan. Stoftpungen gjorde
oupphörliga turer fram till vågen, för hvarje gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
