Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Primitivt tänkande och mytologisk fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under en etisk synvinkel, ur vilken alla förekommande fall
betraktas som modifikationer av samma sak.
Med handlingens evighet är gudomen tillika höjd över
tiden. Gud är "av evighet till evighet", och det är även hans
allmakt och hans kärlek. Vi finna sålunda, att alla de
"egenskaper", som den kristna teologien tilldelar gudomen, det
system, som skolastiken med möda uppförde på filosofiens
grundval, och som protestantismen tagit i arv efter denna,
äro lika många protester mot den mytologiska
världsuppfattningen och gudaläran, då de ju förutsätta allhet och
evighet i gudomens väsen och verksamhet. Så snart gudomen
säges vara absolut, är den icke längre mytologisk. Detta
utesluter icke talet om en svunnen tid såsom uppenbarelsens
kraftkälla, och både Genesis och Johannesevangeliet börja
med en "begynnelse", som ligger bortom historisk tid. Men
den religiöst bestämda utvecklingen lägges just i de båda
testamentens religion in i en historisk ram och betraktas som
en utveckling under den kända historiska tiden med sitt
centrum i Jesu födelse, tideräkningens vändpunkt. Den tidlöse
gudens handlingar ikläda sig tidens form för att frälsa
människorna. Men den mystiska och spekulativa teologien har
alltid gjort vad den kunnat för att upphäva även denna
tidsbestämning och vårt till tiden bestämda avstånd från
utgångspunkten — oavsett om denna strävan tagit sig uttryck
i Mäster Eckardts "eviga nu", i Hegels "Reich des Sohnes"
som en gudamänsklig sfär, i Sören Kierkegaards
"samtidighet med Jesus" eller i den moderna teologiens benägenhet för
att under bibelkritikens inflytande hellre hävda
Kristusidealets giltighet än evangeliernas historiska autenticitet.
Överhuvudtaget är det mytens öde att övervinnas:
vetenskapligt eller religiöst. De uppdiktade orsaker, som den vilar
på, avlösas efter hand av naturkunskap, och därigenom
frånryckes den sin grundval. Denna process förlöper
emellertid betydligt saktare än den teologiska, vilken avskiljer
de religiösa elementen från myten och upphöjer dem till
självständig existens.
Men myternas bildvärld innehåller åtskilligt annat än det,
som kan absorberas av naturkunskapen och teologien. Även
då dessa utfört sitt verk, kräver fantasien allt framgent sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
