- Project Runeberg -  Nattens barn och andra berättelser /
89

(1920) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ny bok som han kallade:
»Polisdomstolspro-c eduren. Ett försök till analys.»

En sommarmorgon ett år därefter, ute på hans
landtegendom, steg han av hästen och klättrade upp
genom en liten hålväg för att inspektera några
ormbunkar som han planterat föregående vinter. Då han
kom ut från hålvägens övre ända hade han framför
sig en av sina blomsterströdda ängar, en förtjusande
isolerad bit natur, avstängd från världen av låga kullar
och trädtoppar. Och här träffade han på en herre,
tydligen stadd på promenad från sommarhotellet nere
i den lilla byn ett stycke därifrån. De möttes ansikte
mot ansikte och kände genast igen varandra. Det
var domaren Witberg. Det var också ett tydligt fall
av »intrång på främmande mark», ty Watson hade
satt upp anslagstavlor, »Förbjuden mark», utmed
gränsen för sitt område, fastän han aldrig gjorde sak av
några överträdelser därvidlag.

Domaren Witberg räckte ut handen, men Watson
låtsade ej se den.

»Politiken är ett snuskigt yrke, inte sant, herr
domare?» sade han. »Ja, jag ser er hand, men jag bryr
mig inte om att ta den. Tidningarna sade att jag
skakade hand med Patsy Horan efter förhöret. Det
vet ni att jag inte gjorde, och nu vill jag säga er att
jag tusen gånger hellre skakade hand med honom och
hans usla följe av fähundar än med er.»

Domaren Witberg blev högst pinsamt berörd, och då
han stammade och harklade och försökte säga något,
såg Watson på honom, kom på en plötslig idé och
beslöt sig för ett bistert och skämtsamt upptåg.

»Man väntar sig knappast en sådan långsinthet hos

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nattenbarn/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free