- Project Runeberg -  Nattens barn och andra berättelser /
132

(1920) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Någon vit man måste ha lärt honom, ty han gjorde
den rätta svandykningen och gjorde den vackrare än
jag någonsin sett. Ni vet, när man kör på huvudet i
vattnet från en stor höjd, gäller problemet just att
träffa vattnet i den rätta vinkeln. Om man förfelar
vinkeln är det det samma som knäckt ryggrad och
skada för hela livet. Det har också betydt döden
för många klåpare. Men den här pojken kunde göra
det — sjuttio fot vet jag att han klarade i ett hopp
från riggen — händerna knutna på bröstet, huvudet
bakåtlutat — han seglade nästan som en fågel, uppåt
och utåt, utåt och nedåt, med kroppen vågrät i luften,
så att om den träffat vattnet i den ställningen, skulle
den ha blivit kluven midt i tu som en sill. Men
ögonblicket innan han nådde vattnet sjönk huvudet framåt,
händerna flyga ut och låsa armarna till en båge
framför huvudet, och kroppen böjer sig graciöst ner och
träffar vattnet i den rätta vinkeln.

»Det gjorde pojken om och omigen till förtjusning
för oss alla, men i synnerhet för miss Caruthers. Han
kunde inte vara en minut över tolv eller tretton år,
men ändå var han den skickligaste av hela flocken.
Han var • pojkskarans favorit och dess anförare. Det
fanns flera äldre än han, men de erkände hans
an-förarskap. Det var en vacker pojke, en smidig ung
gud i brons som andades, långt mellan ögonen,
intelligent och dristig — en bubbla, ett solgrand, en
skön livsglimt. Ni ha sett sådana underbara,
härliga varelser — djur, vad som helst, en leopard, en
häst — rastlösa, ivriga, för livfulla att kunna vara
stilla, med silkesmjuka muskler, minsta åtbörd en
gudomlig grace, varenda rörelse vild, obunden, och

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nattenbarn/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free