- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
212

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. En vinterfärd i övre Norrbotten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men se! - där borta är det ju, som om himlen stod
i lågor. Vi ha lycka med oss, nu få vi se norrsken
också. Från horisonten skjuter liksom en kvast av
flammor upp över våra huvud. Nu ser det ut som en
väldig regnbåge, men inte en sådan stillsam regnbåge,
som vi äro vana att se, utan en med flammande, gnistrande,
sprakande lågor, som skifta i blått, rött, svavelgult
och alla möjliga färger.

Där kommer en jätteorm av eld, buktar och ringlar
sig över himlavalvet. Oupphörligt ljunga nya flammor
fram, glänsa, glimma och slockna. Av alla dessa sken
blir det så ljust, att man kan se långt avlägsna
fjälltoppar, och man tycker, att man skulle kunna läsa i
bok. Norrskenet är sig inte likt från den ena stunden
till den andra, det skiftar varje ögonblick, man sitter i
en ständig undran: vad skall nu komma? Det är, som
ett fyrverkeri men så oändligt mycket präktigare än ett
sådant. Och hela detta färgspel återkastas från de
stora, vida snöfälten och bryter sig i trädens iskristaller.
En norrskensnatt som denna hör till de mest storartade
syner, som naturen har att bjuda. Nu till sist slutar
hela skådespelet med ett gnistrande guldregn, som
tyckes falla ned över fjälltopparna. Ännu en och annan
»raket», och så är himlen åter stilla och upplyses endast
av stjärnornas lugna sken.

Folket, som bor i dessa trakter, gläder sig inte åt
norrskenet som vi; de tycka, att denna hemlighetsfulla
himlaeld är hemsk och fasaväckande.

Men det är sent, och vi äro glada att komma fram
till den by, där vi skola taga vårt natthärbärge. Vi
stanna vid en av de gråa stugorna. På gården står en
ren bunden; här begagna även nybyggarna renar att
köra med, när det inte är fråga om tunga lass. Knappt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free