Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strålarna i solljuset; en grön klorofyllösning
omvänt sin gröna färg därav att klorofyllet absorberar
och utsläcker de röda strålarna o. s. v.
Efter denna utvikning återvända vi till den nyss
uppkastade frågan: hurudana äro
belysningsförhållandena på de stora djup, där rödalgerna
utgöra den förhärskande växtligheten?
Rent vatten är som bekant i tunnare lager
genomskinligt, men i tjockare skikt inträder en
försvagning av det genomgående ljuset, som i första hand
(vid 34 meters djup) drabbar de röda strålarna,
därefter (vid 177 meter) de gula, så de gröna (vid
322 meter) och slutligen de blå; fullkomligt rent
vatten har också i tjocka lager blå färg. I havet
och i många insjöar blir färgen något annorlunda
på grund av de otaliga organiska och oorganiska
småting, som sväva i vattnet; insjövattnets färg
växlar därför mellan blågrönt, grönt, gulgrönt,
brungult o. s. v., medan i havsvattnet den gröna färgen
är förhärskande. På de djup, där rödalgerna
dominera, är det alltså de gröna och därjämte de
blå strålarna, som stå växterna till buds, de röda
och gula strålarna fattas här fullkomligt. I denna
omgivning skulle alltså klorofyllet, som huvudsakligen
uppsuger de röda strålarna, vara alldeles
gagnlöst, och därför producera också rödalgerna icke
klorofyll, utan ett rött färgämne, s. k. fykoerytrin,
som uppsuger de gröna strålarna, och därjämte
även mindre mängder av ett gult färgämne (karotin)
som uppsuger de blå strålarna, men som döljes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
