- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
50

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vakt vid ingången till detta det allra heligaste, och vi få der en god
öfverblick öfver hela scenen.

Tyst! Nu komma de, — jag menar kardinalerna. Blygsamt
hafva de i dessa bot- och fastedagar aflagt sin furstliga purpur ocli
iklädt sig sorgens violetta skrud. En efter en skrida de från stora
ingången genom profanum vulgus, tåga med salvelsefulla blickar tätt
förbi oss, åtföljda af sina »famuli», tre eller fyra till antalet, falla på
knä och bedja, då de kommit innanför vakten, resa sig derpå upp
och helsa med kalottens aflyftande de redan närvarande kamraterna,
hvilka stiga upp från sina bänkar och buga sig, hvarpå den nykomne
tyst intager sin bestämda plats i det höga kollegiet, medan famuli
sätta sig nedanför på fotsteget. Snart tyckas så många vara
samlade, som ärna infinna sig, och vi räkna kring kapellets väggar
inalles aderton storgubbar.

Men stopp! Äro de verkligen storgubbar, alla dessa silkeshöljda
halfmän i sida kläder, skor och strumpor, men utan aning om dessa
inexpressibla plagg, livilka, hvad klädedrägten angår, bruka utgöra
mannens oeftergifliga kännetecken? Visst ickc! Oftast känner
romaren sjelf icke deras namn; de äro i många fall lika obskura
personligheter som vanliga dödliga menniskor, och det enda, hvarpå man
igenkänner en sådan kyrkans herre, är, att han kläder sig i purpur,
att han far på ltomas gator i ett tungt, gammaldags åbäke till vagn,
dragen af svarta hästar med röda uppstående silkestofsar, att han
har tre drängar i det brokigaste livré hängande bakpå, och att ett
jättestort, purpurrödt paraply hvilar till höger uppe på vagnstaket.

Dock finnes ett par personligheter i skaran, väl värda att lägga
märke till. Den ene är en lång, mager, gulblek gubbe, med tunna
och bestämda läppar, skarpa drag, ögon och näsa som en falk,
hvardera på sitt sätt hvassa och tunna som dolk-klingor: det är
kardinal C: i ratta, af samma slägt som den förfärlige Paul IV, jesuitismens
uppriittare, kyrkans reformator, en man, för hvilkcn sjelfva hertigen
af Alba erkände sig hafva känt fruktan. I den nu lefvando
ättlingens fysionomi ligger något, som innebär ett löfte om en man af
samma skrot ocli korn som den gamle. — Den andre är en högväxt
man, som för den kyrkliga anständighetens skull bär sitt vackra
huf-vud något nedlutadt, hvilket dock ej hindrar, att man blixtsnabbt
anslå« af den liöga pannan, den mörka, lifliga blicken, det kloka.,
halft ironiska uttrycket, ocli man vore färdig att utbrista: detta är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ncritalien/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free