Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arup, Jens Laurits - Aru-öarna - Arva - Arvalbröderna - Arve - Arverner - Arvicola, zool. Se Sork - Arvidi, Andreas - Arvidsjaur - Arvidsson, Truls - Arwidsson, Adolf Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på mycket liberala grundsatser "byggd framställning
om förändringar i tull-lagstiftningen. För öfrigt
uppträdde han på literaturens område med några
religiösa arbeten samt med en öfversättning af Victor
Hugos Han d’Islande ("Isländeren i Norge", 1831)
m. m. Y. N.
Aru-öarna, den östligaste ögruppen
i Molukk-arkipelagen i Ostindien, omkr. 20 mil
s. v. om Nya Guinea. Denna ögrupp, som lyder under
Holland, består af fyra, genom smala sund åtskilda,
större öar samt en mängd småöar. Holländarna kalla
de förra Yoorwal, de senare Achter-wal. Aru-öarna,
hvilka blifvit bildade af koraller, äro låga,
kulliga, fruktbara och försedda med en riklig
vegetation. Befolkningen, som beräknas till
omkr. 20,000 personer och delvis blifvit kristnad,
liknar till sitt yttre mera me-laneserna på Nya Guinea
än innebyggarna på de öfriga Molukkerna. Liflig
handel, i synnerhet i hamnen Dobbo på ön
Yama. Utförs-varor äro tripang, perlor, ätbara
fogelbon och skinn af paradisfoglar.
Ärva, det nordligaste komitatet i Ungern,
på gränsen af Galizien. Arealen 2,077
qv.-kilom. (37,7 qv.-mil). 82,364 innev., utom
militär (1869). A. genomstrykes af Karpaternas
förgreningar och är föga fruktbart. De betydligaste
floderna äro Svarta och Hvita Ärva, hvilka förenade
utgöra biflod till Yaag. Klimatet är rått, men
sundt. Landets produkter äro hampa och hafre
samt ved, som finnes i öfverflöd. Boskapsskötsel
i bergstrakterna. Befolkningen utvandrar till
närliggande nejder för att söka arbete. Hufvudort:
Alsokubin (Nedre Kubin).
Arvalbröderna, fratres arvales, 12 prester af
patricisk börd, hvilkas ämbete skall hafva blifvit
instiftadt af Eomulus till hans fostermoders,
Acca Larentias, ära. De offrade årligen för
jordens fruktbarhet och sjöngo en sång i saturniskt
versmått, hvilken hör till de äldsta minnesmärkena
af latinska språket. Arvalbröderna bejiöllo sitt
ämbete för lifstiden och miste det ej, äfven om
de landsförvisades eller råkade i fångenskap.
j. F. j.
Arve [arv], biflod till Ehöne, genomflyter
Chamouny-dalen i Savojen och faller ut nära
Geneve. Längd 2 kilom. (nära 13 mil).
Arverner, galliskt folk i nuv. Auvergne, betvingades
121 f. Kr. af romarna, som dock läto det med få
inskränkningar behålla sin frihet. Det var en tid det
mäktigaste bland södra Galliens folk och betydande
ännu på Csesars tid. Arvernernas hufvudstad var
Nemossus (Au-gustonemetum), det nuv. Clermont.
Arvi’cola, zool. Se Sork.
Arvid i, Andreas, prest, född i Strengnäs, blef
fil. mag. i Dorpt..1651, lektor i Strengnäs s. å.,
kyrkoherde i Österhaninge 1659, riksdagsman 1668,
d. 1673. Han är författaren af det första arbetet i
svensk poetik, Manuductio ad poesin svecanam, thet
iir, En kort handledning til thet svenske poeterij,
versz- etter rijm-konsten (1651) - ett välment
försök, som dock föga kunde bidraga till odlandet
af den estetiske smaken, enär det är uteslutande
pro-sodiskt. Men den tidens svenska skaldekonst var
i de flesta fall ingenting annat än konsten
att göra rimmad vers, och troligen hade mången
diktare stort gagn af det i Arvidis bok förekommande
"Register på the mäste manlige och quinlige rijmord,
hvilke uthi det swenska tungomåhlet förefalla kunna".
Arvidsjaur (Lapska jaur, sjö), församling i Pite
lappmark. Hon tillhör i judicielt hänseende
Vesterbottens norra domsaga, men är i alla
öfriga hänseenden en del af Norrbottens län. Jämte
kapellförsamlingen Mala bildar A. ett pastorat inom
Vesterbottens 2:dra kontrakt af Hernösands stift. 1874
räknade A. 2,767 innev., bland hvilka omkr. 500
voro lappar. Jämte det i nordvestlig riktning upp
mot fjällen belägna Arjeploug upptager det hela
Pite lappmark, omkr. 221 qv.-myriam (212 svenska
qv.-mil). - Kolonisationsarbetet i denna församling
har gått ovanligt raskt: det första nybygget,
Glom-merträsk, anlades år 1758, och nu äro alla till
odling lämpliga trakter upptagna. På de senaste 60
åren har den jordbruksidkande befolkningens antal
tio dubblats. j. H.
Arvidsson (Arnvidson), Truls, koppar-stickare, föddes
omkr. 1660 i Vestervik, blef student i Upsala, gjorde
en studieresa till Holland och blef sedan anställd
som gravör vid Antiqvitetsarkivet i Stockholm, i
hvilken egenskap han graverade illustrationerna till
flere på hans tid utgifna arbeten i fornforskning
(t. ex. Peringskiölds "Monumenta uplandica") äfvensom
ett par porträtt. A., hvilken äfven gjorde sig
känd som språkkunnig, afled i Stockholm, antagligen
år 1711. upk.
Arwidsson, Adolf Ivar, skriftställare, föddes
d. 7 Aug. 1791 i Finland, i Padasjoki socken
(Tavastland). Redan tidigt utvecklade sig hos honom
en liflig beundran för Sveriges stora minnen,
både från den gamla sagotiden och från den nya
sagotid, hvars hjeltar voro Gustaf II Adoll och
Karl XII samt de hjeltar, som oingåfvo dem. Äfven
hans andra förnamn utgör en påminnelse om denna
sinnesstämning. Vid dopet blef han kallad Adolf
Johannes, men utbytte sedan med faderns tillstånd det
senare af dessa namn mot det nordiska Ivar. Ur denna
ungdomliga entusiasm utvecklade sig den glödande
fosterlandskärlek, som sedermera blef bestämmande
för hans Iif0 och verksamhet. Han blef 1810 student i
Åbo, promoverad 1815 och 1817 förordnad till docent
i allmän historia. Hans gradualafhandling, Ingenii
romantici, cevo medio orti, eoopositio historica,
visar, att hans sinne var lifligt anslaget af den
romantiska riktningen i tidens poesi, representerad i
Sverige af den s. k. nya skolan. Uppmuntrad ai dennas
ledare, hvilka han lärt känna under resor i Sverige,
egnade han sig med ifver åt "den glada vetenskapen",
för hvilken han dock hade mera böjelse än anlag. Hans
dikter, i den nämnda skolans maner, offentliggjordes
dels i Poetisk kalender under åren 1815-22, dels
i kalendern Aura och på andra håll samt utgåfvos
sedermera, 1832, i en endast i 25 exemplar tryckt
samling med titeln Ungdoms rimfrost af So n en i
Örnskog. (Denna psevdo-nym är ett slags öfversättning-
af namnet Arwidsson; jfr fornnord. arif örn, och
vfår, skog.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
