Print (PDF) - On this page / på denna sida - Befallningshafvande - Befallningsman - Befaren - Befolkningspolitik - Befolkningsstatistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och båtsmanshållets rekrytering, vid hvilka kongl. maj:ts befallningshafvande bevakar de roterandes och rastandes rätt, vidare mål som angå extraordinarie onera och utskylder, hushållningen med statens fäste egendomar (om hvars öfverflyttande till en särskild domänstyrelse förslag föreligger), helso- och fattigvården samt slutligen en mängd till den allmänna hushållningen hörande ärenden. Derjämte skola kongl. maj:ts befallningshafvande lemna såväl hvarandra som öfriga ämbetsmyndigheter den handräckning och det biträde, som af dem å tjenstens vägnar äskas. Hvart 5:te år skall till kongl. maj:t afgifvas utförlig berättelse om länets tillstånd, och årligen skola på vissa tider berättelser om årsväxten insändas till statskontoret. Större olyckshändelser och andra märkligare tilldragelser skola af kongl. maj:ts befallningshafvande anmälas hos chefen för civildepartementet, på hvilkens föredragning äfven såväl landshöfdingen som de af länsstyrelsens tjenstemän, hvilka hafva kunglig fullmakt, utnämnas, och under hvilket departement kongl. maj:ts befallningshafvande i allmänhet lyder. Undantagna från kongl. maj:ts befallningshafvandes myndighet äro den dömande makten samt (på grund af regeringsformens 46 §, som förbjuder förordnandet af generalguvernörer) allt militärbefäl. -- Af förut nämnda mål höra i allmänhet de, som angå allmän ordning och säkerhet, lagskipningens gång, utsökning, verkställigheten af domar, fångvården, krigsmaktens rekrytering, helso- och fattigvården samt den allmänna hushållningen, till landskansliets handläggning, de öfriga till landskontorets. Vissa ärenden handläggas gemensamt. Slutligen torde ej böra lemnas oanmärkt, att en af kongl. maj:t förordnad komité nyligen afgifvit förslag till förändrad organisation i vissa delar af såväl länsstyrelserna som de dem underlydande tjenstemäns befattningar. (Huru besvär öfver kongl. maj:ts befallningshafvandes beslut fullföljas, se Besvär). I Stockholm utöfvas de funktioner, som i länen åligga kongl. maj:ts befallningshafvande af en öfverståthållare (se d. o.). Th. R. <tab>C. W. Befallningsman. 1) I forna dagar titeln på en ämbetsmän, som var på samma gång konungens fogde öfver ett visst område (fogati) och kommendant på något af kronans slott. -- 2) I några svenska landskap benämning på kronofogdar, der och hvar äfven på länsmän. -- 3) Gårdsfogde, ladufogde, rättare. Kbg. Befaren, sjöv., vidtberest. Detta ord nyttjas egentligen om sjömän, som farit mycket till sjös. Af svenska flottans manskap kallades till 1875 den sjövan, hvilken varit minst sex månader till sjös, befaren den, som farit minst ett år, och välbefarenden, som farit minst två år på aflägsnare farvatten. R. P. Befolkningspolitik (jfr Politik) kallas sammanfattningen af de åtgärder, som styrelsen i ett samhälle vidtager till folkmängdens ökande. -- I forna tider, under inflytandet af merkantilsystemets läror, gällde tämligen allmänt den föreställningen, att den största möjliga folkmängd var både den bäste måttstocken på en stats välmåga och det mest eftersträvansvärda målet för en regerings omsorger. 1700-talet företer, såsom man finner af hvarje lands inre historia under denna tid, en mängd särdeles märkliga yttringar af denna föreställning. Genom konstlade medel uppmuntrade man till ingåendet af tidiga äktenskap; skattelindring eller fullständig skattefrihet, ja, t. o. m. statspensioner tillförsäkrades dem, som egde ett ovanligt stort antal barn; invandring från utlandet uppmuntrades på alla lofliga sätt, och å andra sidan försvårades eller rent af förbjöds all utvandring och det stundom vid lifsstraff; hindren för jordegendoms klyfning borttogos, och de första åtgärder, som vidtogos för att göra näringarna fria, hafva befolkningspolitiken att tacka för sin tillvaro. Genom lag inskränkte man sorgtiden för enklingar och enkor, i afsigt att derigenom främja hastigare omgiften, och den vård, som genom hittebarnshusens upprättande mer allmänt kom de utom äktenskap födda barnen till del, torde snarare få tillskrifvas tidens befolkningspolitik än endast och allenast menniskovänliga bevekelsegrunder. I skarp opposition mot de läror, som framkallat dessa och liknande åtgärder, uppträdde 1803 den bekante Malthus med det påståendet, att den stora folkmängdstätheten, långt ifrån att vara ett godt, innebure stora faror för det moderna samhället. Befolkningen, sade han -- dervid stödjande sig vid enstaka och ej fullt säkra företeelser från några af de nord-amerikanske staterna -- fördubblas på 25 år; hennes ökande försiggår i geometrisk progression, men näringsmedlens endast i aritmetisk; tider af onämnbart proletariat och elände skola komma, derest ej i tid preventiva åtgärder vidtagas. Erfarenheten har i väsentlig mån gifvit Malthus orätt. Ännu har intet land i verlden förmått uppvisa en folkökning i den af honom angifna progressionen; krig och farsoter hafva alltjämt visat sig ega samma hämmande makt; vida fält hafva öppnats för utvandringen, och den ofantligt stegrade näringsfliten har visat sig mäktig att på inskränkta rymder skaffa riklig näring åt stora folkmassor. Men af Malthus' satser qvarstår såsom en obestridd och orubblig sanning den, att folkökningen och folkmängdstätheten stå i det innerligaste samband med och äro beroende af näringsmedlens riklighet och den nationalekonomiska verksamhetens utvidgning. Gent emot dessa faktorer sjunka direkta lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder ned till kraftlösa medel. Med erkännande deraf hafva regeringarna numera öfvergifvit tanken på att reglera folkmängdstillväxten annorlunda än indirekt, t. ex. genom att vidmakthålla ett fullt tryggt rättstillstånd, införa social och ekonomisk frihet, ändamålsenligt utbilda arbetskrafterna, bereda tillfälle till kapitalbildning, medgifva religiös tolerans samt genom att stadga kloka och rättvisa beskattningsgrunder. J. H. Befolknings-statistiken (jfr Statistik) anses med skäl såsom den förnämste af den statistiska forskningens grenar. Sjelf bildar hon tvänne hvar för sig synnerligen vigtiga afdelningar, af hvilka den ena omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
