- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
239-240

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benzelius, Erik d. y. (Erici) - Benzelius, Jakob - Benzelius, Henrik - Benzelius, Karl Jesper - Benzelius, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han bevistade. I Sept. 1742 utnämndes han
efter Johannes Steuchii död till ärkebiskop,
men hann aldrig tillträda ämbetet. Han
hemkom ifrån riksdagen sjuk till Linköping
och afled der d. 23 Sept. 1743. År 1740 hade
han blifvit vald till ledamot af den 1739
stiftade Vetenskaps-akademien och uppträdde
år 1743 såsom dess praeses. Åt Linköpings
gymnasii-bibliotek, den tiden uppstäldt i
domkyrkans östra kor, hade han under sina
sista år egnat nitisk vård, och han valde detta
älskade ställe till sin grafplats. Hans dyrbara
boksamling lemnades af arfvingarna för billigt
pris till gymnasii-biblioteket, till hvilket
sedan jämväl hans bref- och handskriftsamlingar,
förtecknade i det 1791 af Liden utgifna
"Repertorium Benzelianum", skänktes af hans
son. B. var gift med Anna Svedenborg, dotter af
biskop Svedberg, och hade med henne 10 barn,
bland hvilka biskopen Karl Jesper B. blef den
mest berömde. På 1755–56 års riksdag beslöto
ständerna, att Benzelii byst skulle uppställas
å kongl. biblioteket i Stockholm.

3. Benzelius, Jakob, ärkebiskop, f. i Upsala
d. 25 Febr. 1683, gjorde der sina studier och
utnämndes, sedan han 1703 blifvit filos.
magister, 1704 till adjunkt i filosofiska
fakulteten, men öfverflyttades 1706 till den
teologiska. Åren 1707–09 gjorde han utrikes
resor, hvarunder han besökte de mest berömda
universiteten på kontinenten och ifrån Leipzig
uppvaktade konung Karl XII, hvilken då hade
sitt högqvarter i Sachsen. I trots af
sin lärdom och sitt namn hade B. ingen hastig
fortkomst; han sökte förgäfves flere pastorat,
tills han 1718 blef kallad till Lund såsom
teol. professor. 1731 utnämndes han till biskop
i Göteborg och slutligen 1744, efter sin bror
Erik, till ärkebiskop.

Äfven Jakob B. var en lärd man, hvilken såsom
akademisk lärare och teologisk författare
har utöfvat ett stort inflytande på den
andliga odlingen i Sverige. Hans läroböcker
i teologi vunno sådant anseende och bifall,
att de af ständerna anbefalldes till bruk
vid de offentliga läroverken och begagnades
ett helt århundrade. Jak. B. bevistade
nästan alla riksdagar 1719–47. Äfven han var
"hatt", men skildras såsom hofsam, fridsam,
mån om fäderneslandets bästa och lagarnas
helgd. Nitälskande, äfven han, för religionens
renhet, åtog B. sig 1726 på presterskapets
anmodan att lägga i dagen Dippels villfarelser
och väckte 1731 åter fråga om utgifvandet af en
"publica censura" öfver dennes irrläror. 1734
fäste han presterskapets uppmärksamhet på
den frejdade pietisten Tollstadius med
hänseende till de oordningar, som denne hade
uppväckt eller som kunde blifva följder af hans
uppträdande. Jakob B. dog under fortgången af
1746–47 års riksdag, den 19 Juni 1747. En af
hans döttrar, Margareta, blef gift med biskop
Johannes Engeström, stamfadern för adliga ätten
von Engeström.

4. Benzelius, Henrik, ärkebiskop, f. i Strengnäs
d. 7 Aug. 1689, anträdde, efter att hafva
studerat i Upsala, 1712 en utrikes resa genom
Preussen, Polen, Ungern och Moldau till Karl
XII i Bender, der han tillfångatogs vid

kalabaliken. Lösgifven, sändes han från Demotika till
Konstantinopel, der han 1714–15 uppträdde som
legationspredikant. Han fortsatte sedan resan
öfver Mindre Asien till Syrien och Palestina
samt besökte Egypten och Arabien, hvarefter han
öfver Livorno begaf sig till Paris (1716) och
derifrån till Tyskland och Holland. Återkommen
till Göteborg (i November 1718), erhöll han Karl
XII:s befallning att besöka honom i Fredrikshall,
men möttes i Strömstad af sorgebudet om konungens
död. Han utnämndes 1719 till praepositus vid
Lunds kommunitet och 1720 till e. o. professor i
filosofiska fakulteten. 1728 blef han professor i
de orientaliska språken, 1732 i teologi, 1740
biskop i Lund och slutligen (efter brodern
Jakob) 1747 ärkebiskop. Han tog del i alla
riksdagarna från 1740 till 1756. Vid den förste
af de riksdagar B. bevistade anmodades han
att jämte biskop Herman Schröder besöka konung
Fredrik och öfverlemna den af den sistnämnde
författade föreställningen med afseende på
den olofliga sammanlefnaden med fröken Taube,
hvilken konungen likväl vägrade att mottaga;
vid den siste uppdrogs åt honom och biskop
Troilius att till drottning Lovisa Ulrika
framföra presterskapets tankar med hänsyn till
den då upptäckta revolutionsplanen. Död i Upsala
d. 20 Maj 1758.

Äfven Henrik B. var en man af djup och omfattande
lärdom och såsom sådan erkänd inom och utom
fosterlandet. I Tyskland samlades och utgåfvos
hans disputationer, af hvilka de flesta röra
bibeln och dess uttolkning.

5. Benzelius, Karl Jesper, biskop, son af
ärkebiskopen Ericus Erici B., f. i Upsala d. 16
Jan. 1714, uppfostrades en tid hos sin morfader,
biskop Svedberg, handleddes derefter i Lund
af sin farbroder Henrik B. och blef der 1738
promoverad till filosofie magister, hvarefter
han ett par år vistades i England, Frankrike
och Holland. 1741 blef han extra ordinarie
och 1742 ordinarie hofpredikant. 1743–44 gjorde
han en ny utrikes resa och uppehöll sig i
synnerhet i Helmstedt för att lära känna
den berömde Mosheim samt blef der promoverad
till teol. doktor. Derifrån begaf han sig
till Berlin för att bevista förmälningsakten
mellan Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika och
blef antagen till Lovisa Ulrikas lärare i
svenska språket. 1750 kallades han till Lund
såsom teologie professor.

K. J. B. var stilla, saktmodig och i saknad af
de äldre Benzeliernas stora gåfvor. Han skildras
såsom mera egnad att verka som lärd professor och
vinna tillgifvenhet som husfader och vän än att
uppträda såsom styresman för ett stift. Detta
blef likväl hans lott, då han 1776 utnämndes
till biskop i Strengnäs. Året derefter kallades
han med stor pluralitet till biskop i Lund,
och ehuru han sjelf velat stanna der, måste han
efter Gustaf III:s önskan vika för Olof Celsius
d. y. Han var riksdagsman 1778 och 1786. Död i
Strengnäs d. 2 Jan. 1793.

6. Benzelstierna, Gustaf, bibliotekarie, f. i
Strengnäs d. 3 Aug. 1687, son af ärkebiskopen
Erik B. d. ä. Han ingick i riksarkivet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free