- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
723-724

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blücher, Gebhard Leberecht von - Bludov, Dmitri Nikolajevitsch - Bluette - Bluhme, Johannes Bartholomæus - Bluhme, Kristian Albrecht - Blum, Karl Ludwig - Blum, Robert - Blumauer, Aloysius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 Juli marscherade de preussiske trupperna in
i Paris och ryckte sedan fram ända till Loire.
Vid sin återkomst till Tyskland mottogs B.
såsom en fäderneslandets räddare och befriare.
– Efter slaget vid Möckern utnämndes han till
generalfältmarskalk, och efter kriget 1814 blef
han furste af Wahlstadt. S. å. hugnades han med
en betydande statsdotation. Död d. 12 Sept.
1819 i Schlesien. Rostock, Berlin och Breslau
ega bildstoder af honom.

Den gamle fältmarskalken lefver i äradt minne
hos hvarje preussisk krigare. Prof vad i
krigets skola och begåfvad med en utomordentlig
förmåga att utforska menniskor och att leda
dem – icke minst uppöfvad under de år, han
förvaltade sina gods – förstod han kanske bättre
än de fleste härförare att lifva sina trupper och
att rycka dem med sig. Han sysslade föga med
kartor och strategiska planer, hvilka han med
fullt förtroende lemnade åt sin stabschef (först
Scharnhorst, sedan Gneisenau), men när planerna
blifvit uppgjorda, spred sig gubbens "vorwärts!"
som en löpeld genom leden.

Bludov, Dmitri Nikolajevitsch, rysk
statsman, f. 1783, tjenstgjorde vid flere af
Rysslands beskickningar i utlandet (bl. a. som
legationssekreterare i Stockholm). Han beklädde
ett statssekreterare-ämbete, när han 1832
kallades till inrikes-minister. 1839 utnämndes han
till president i lagkommissionen, hvilken under
hans ledning fullbordade Speranskis
kodifieringsarbete, och inlade stor förtjenst om
tillkomsten af de ukaser, som på 1840-talet lossade
något på lifegenskapens band. 1858 blef han
ordförande i centralkomitén för böndernas
frigörelse samt 1861 president i riksrådet och
ministeriet. Som sådan undertecknade han i Mars
1863 lagen om lifegenskapens upphäfvande. Död
1864.

Bluette [-ä’tt], Fr., egentl. liten gnista; qvickt
infall; litet teaterstycke, som söker verka genom
en qvick dialog.

Bluhme, Johannes Bartholomaeus, tysk
botpredikant hos de danske konungarna Fredrik
IV och Kristian VI, f. i Tönder 1681, d. 1753,
var mycket inflytelserik hos sistnämnde regent,
hvars stränga åtgärder till främjande af
pietistisk religiositet i väsentlig mån kunna
tillskrifvas B. Bland de kyrkliga institutioner, som
infördes på hans råd, är den 1736 införda
konfirmationen. C. R.

Bluhme, Kristian Albrecht, dansk
statsman, f. 1794 i Köpenhamn, inträdde 1820 i
statens tjenst som auditör, blef 1824 medlem af
guvernementsrådet i Tranquebar, 1831
borgmästare i Storeheddinge och sedan i Nestved på
Själland, derefter stiftsamtman i Ålborg och 1843
direktör för Toldkammerkollegiet. Mars–Nov.
1848 var han handelsminister, blef derefter
medlem af riksförsamlingen och 1849
kabinettssekreterare samt var 1850–58 direktör för
Öresunds tullkammare. I Okt. 1851 blef B.
utrikesminister och afslöt s. å. förhandlingarna med
Preussen och Österrike om Slesvigs och
Holsteins ställning i monarkien. I förlitande på
sin smidighet och förmåga att draga sig ur

svåra trångmål gaf han dervid löften, som genom
sin oklarhet blefvo ödesdigra för Danmark. Den
27 Jan. 1852 blef han äfven förste minister och
utfärdade en kungörelse om en ny
helstatsförfattning, men sökte förgäfves genomdrifva den
nya successionsordningen och tullgränsens
flyttning från Eidern till Elbe. I April 1853 måste
han åt Örsted lemna försätet i ministèren, men
qvarstannade som utrikesminister till 1854. Då
ställdes han inför riksrätt, men frikändes. Med
stor förmåga ledde B. 1856–57 den
internationella konferensen för Öresunds-tullens
upphäfvande och utverkade ett ansenligt vederlag
derför. Som medlem af riksrådet ledde han
det konservativa helstatspartiet, som, ehuru
helstaten visat sig omöjlig, satte sig emot hvarje
lösning i eiderdansk riktning. I Juli 1864, efter
det olyckliga kriget, blef han utrikesminister
och konseljpresident, öfvergaf genast all tanke
på motstånd och slöt freden i Wien, genom
hvilken hertigdömena afträddes. B. var dock
ej i stånd att genomdrifva en revision af
grundlagen och afgick i Nov. 1865. Död 1866. E.Ebg.

Blum, Karl Ludwig, tysk komponist och
teaterförfattare, f. 1786, blef 1820
hofkomponist i Berlin och 1823 regissör vid k. operan
derstädes. Död 1844. Han skref en stor mängd
operetter, sångspel, originalkomedier och
bearbetningar, bl. a. Der schiffskapitän
("Skeppskaptenen"), Die schwester ("De bägge
systrarna"), Der ball zu Ellerbrunn ("Balen på
slottet Ellerbrunn") och Die schule der verliebten
("De kära"), hvilka alla gifvits i Stockholm. B:s
arbeten ega naturlighet och dramatiskt lif.
Särskildt gjorde han sig förtjent om den franska
vådevillens införande i Tyskland. A. L.

Blum, Robert, tysk politisk agitator, f. 1807,
var en tid verksam som skriftställare i Leipzig,
blef under de politiska oroligheterna 1848
hufvudman för det demokratiska partiet i Sachsen,
invaldes s. å. i riksförsamlingen i Frankfurt och
blef der vensterns ledare. Då politiska
oroligheter s. å. utbröto i Wien, begaf han sig dit
för att i vensterns namn öfverbringa en adress
till demokraterna, men häktades, emedan han
deltagit i barrikadstriderna, ställdes för
krigsrätt och sköts d. 9 Nov. 1848. Hans död väckte
i hela Tyskland mycken förbittring och stort
deltagande.

Blumauer, Aloysius, tysk skald, f. 1755
i Steier i Öfre Österrike, ingick 1772 i
jesuitorden och utnämndes efter dennes upphäfvande
1773 till offentlig censor. 1793 afträdde han
från nämnda befattning och egnade sig åt en
bokhandelsaffär. Död 1798. Hans mest kända
verk är en travestering af Virgilii Aeneid,
Abenteuer des frommen helden Aeneas (1784,
senaste uppl. 1872; "Blumauers AEneis", fri öfvers.
af J. M. Stjernstolpe, 1813; 3:dje uppl.
utkom 1839 under titel "Aeneas’ besynnerliga
äfventyr på dess färd åt afgrunden samt allt
hvad han der såg och lärde"). Arbetets
komiska kraft ligger i motsatsen mellan de
antika och de moderna förhållandena samt i den
skarpa satiren öfver den moderna bildningens
utväxter. B:s Sämmtliche werke utkommo
1800–02 (senaste uppl. 1871).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free