- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1367-1368

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Busjir, hamnstad i Persien. Se Abusjer - Busk, stad i österrikiska kronlandet Galizien - Buska l. Busk-öl, färskt öl, en dryck - Buskagrius, Johan - Buske, bot. - Buskerud, gård i Mordums socken i Buskeruds amt i Norge - Buskerud, fogderi i nämnda amt - Buskerud, amt i Kristiania stift i Norge - Buskmus, Sminthus subtilis, zool. - Buskovius (Buscovius), Joakim, universitetslärare, ämbetsman. Se Ehrenbusch - Buskovius (Buscovius), Daniel - Busksqvätta, kanske lämpligare Buskärla, Saxicola rubetra, zool. - Buskvik, hamn på Gotlands vestra kust - Busk-ärla, zool. Se Busksqvätta - Busk-öl. Se Buska - Buss l. Klysbuss, sjöv., gammal benämning på klyspropp - Buss, Franz Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Busjir, hamnstad i Persien. Se Abusjer.

Busk, stad i österrikiska kronlandet Galizien,
ö. om Lemberg, i ett moras vid floden Bug.
Omkr. 5,000 innev. Staden kallas det galiziska
Venezia.

Buska l. Busk-öl (af Lat. posca l. pusca),
färskt öl, en dryck, som i äldre tider ofta
förekom vid svenskarnas gästabud.

Buskagrius, Johan, universitetslärare,
orientalist, f. 1629 i Stora Tuna i Dalarna, väckte
redan vid 22 års ålder allmänt uppseende, då
han vid en akademisk disputation i Upsala
begagnade sig af hebreiska språket. 1655 företog
han en utrikes resa och grundlade derunder
sitt rykte som en af samtidens störste
orientalister. Efter hemkomsten, 1661, utnämndes
han till filosofie adjunkt i Upsala och 1669 till
professor i österländska språk. Död 1698.

Buske, bot., namn på sådana fanerogama
växter, som hafva flerårig stam ofvan jord och
stammen förgrenad ända från roten. Någon
skarp gräns mellan buskar och träd finnes ej.
Många bland våra resligaste träd (t. ex. gran
och tall) hafva såsom unga buskform. Åtskilliga
af de växter, hvilka efter regeln hafva
buskform, t. ex. enen, antaga under särskildt
gynnande omständigheter ej sällan form af träd.
Den resligaste bland de vanligare buskarterna
torde vara syrenen; den mest lågväxta deremot
den på våra torfmossar krypande tranbärsväxten.
Jfr Halfbuske, Träd och Ört. V. W.

Buskerud (Fornnord. Byskupsrud). 1. Gård
i Modums socken i Buskeruds amt i Norge.
Den var i lång tid kronogods, tills den 1688
såldes till enskild person. Från 1762 har den
tillhört en gren af familjen Collett. – 2.
Fogderi i nämnda amt. Det omfattar häraden
Modum, Sigdal, Eker, Lier, Hurum och Röken
samt är deladt i två "sorenskriverier".
Ytinnehållet 3,036 qv.-kilom. (56,4 qv.-mil). 37,222
innev. (1876). Hurum och Röken utgöra en
bergig halfö, som skjuter ut i Kristiania-fjorden;
de öfriga häraden äro jämna och fruktbara
sträckor omkring Dramselfvens nedre lopp och
sjön Kröderen. – 3. Amt i Kristiania stift i
Norge. Ytinnehållet 15,191 qv.-kilom. (263,8
qv.-mil). 101,867 innev. (1876). Amtet består af
fogderierna Hallingdal, Numedal och Sandsver,
Ringerike samt Buskerud äfvensom städerna
Drammen, Hönefoss och Kongsbcrg.
Hallingdalen och Numedalen äro alltigenom
utpräglade "fjällbygder" i hvad som rör åkerbruk och
folklif. De genomflytas af Lågen och
Hallingdalselfven samt omgifvas af höga fjäll.
Ansenliga timmerqvantiteter utföras derifrån, mest
öfver Drammen. Under medeltiden och äfven
efter reformationen hörde de områden, af hvilka
nu Buskeruds amt utgöres, länge till olika
landsdelar, och Hallingdalen bildade ett sjelfständigt
helt för sig. Y. N.

Buskmus, Sminthus subtilis, zool., en i
Sibirien och östra Europa, upp till Finland,
förekommande liten rotta, som vistas i björkskog
eller på åkrar med björk i granskapet, hälst
i närheten af vatten, och som skickligt klättrar
på grenar, ja t. o. m. upp på sädes-strån.
Buskmusen är på ryggsidan rödbrun eller gulgrå,

med ett mörkt streck längs midten af ryggen,
på buksidan blekt gulgrå. Om hösten äter hon
sig betydligt fet, innan hon lägger sig i
vinterdvala. Hon lär utan svårighet låta tämja sig.
I Sverige (Skåne) har hon blifvit funnen blott
en enda gång. Hon är den minsta af de rottor,
som anträffats i vårt land. F. A. S.

Buskovius (Buscovius), Joakim,
universitetslärare, ämbetsman. Se Ehrenbusch.

Buskovius (Buscovius), Daniel, prest, f.
1599 i Buskåker, Stora Tuna socken i Dalarna,
d. 1677, studerade i Vesterås, der han
samtidigt tjenstgjorde som konsistorii kursor, blef
1631 prestvigd och fick anställning som kaplan
i Elfdalen. När under kriget mot Danmark
1643–45 den svenska styrelsen ville företaga en
diversion mot Norge, förklarade sig dalkarlarna
beredda att våga infallet och valde B. till
anförare. I spetsen för 200 män bröt denne (i
Mars 1644) upp mot härfärdens mål, Särnadalen,
hvilken landsträcka då tillhörde Norge. Tidigt
en morgon kringrände han det oförberedda
folket i Särna kyrkoby, samlade det och lät det
välja emellan att pröfva svenskarnas vapen eller
åtnjuta samma gudstjenst, lag och rätt som
de. Särna-karlarna valde det senare och
skickade med B. fullmäktiga att å deras vägnar
svärja trohet åt svenska kronan. För sin raska
handling belönades den modige presten med
en årlig donation af 12 t:nr spanmål. 1645
blef han kaplan vid Stora Kopparberget och
1654 kyrkoherde i Kumla (Vesterås stift).

Busksqvätta, kanske lämpligare Buskärla,
Saxicola rubetra, zool., en i hela Europa, upp
till Lapplands barrskogsregion, tämligen
allmän art af stensqvätte-slägtet. Denne fogel är
betydligt mindre än den egentliga stensqvättan
– den hoplagda vingen är endast 75 millim.
(25 lin.) lång –, från hvilken han lättast
skiljes derigenom att hans öfvergump har samma
färg som ryggen. Han har dessutom, som
namnet antyder, helt andra tillhåll än stensqvättan.
Bäst trifves han i buskiga ängsmarker och
bygger der sitt öppna bo bland gräs eller i skydd
af en buske. Eljest skiljer han sig föga från
sin nämnde samslägting. Han är liflig som
denne och har samma sprittande rörelser. Han
låter äfven höra samma smackande pip, men
hans sång är renare och mera omvexlande. I
Sept. flyttar han från Sverige ned till Afrika;
i slutet af April eller början af Maj är han
åter här. F. A. S.

Buskvik, hamn på Gotlands vestra kust.

Busk-ärla, zool. Se Busksqvätta.

Busk-öl. Se Buska.

Buss l. Klysbuss, sjöv., gammal benämning
klyspropp.

Buss, Franz Joseph, tysk politiker och
statsekonom, f. 1803 i Baden, d. 1878 som
professor i rätts- och statsvetenskaperna i
Freiburg. I Frankfurt-parlamentet 1848 var han
en af de förnämste ledarna inom det
tysk-katolska partiet och förfäktade genom en mängd
flygskrifter kyrkans oberoende af staten. Han
var ifrigt verksam för uppfostran och
missionsverksamhet i strängt katolsk riktning, hvarjämte
han arbetade för inrättandet af katolska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free